En tidning från
Bygg- och anläggningsindustrin står för 39 % av världens CO2-utsläpp. Och i Europa är anläggningsindustrin den största stålkonsumenten. Potentialen för att minska CO2-utsläppen är enorm. Så, hur kan vi bidra genom att göra infrastrukturen mer hållbar? Eller genom att utveckla mer hållbara stål?
Tillsammans med Peab, SSAB och Wihlborgs presenterar Ruukki världens första byggnad med fossilfritt stål. Byggnaden Tomaten 1 i Lund är en industrianläggning på 6000 kvadratmeter. Det fossilfria SSAB-stålet tillverkat med HYBRIT-teknologin har använts i tillverkningen av sandwichpanelerna. Där ca 40 procent av byggnadens paneler består av fossilfritt stål.
En viktig del i stålbyggnadsbranschens hållbarhetsarbete är återbruket av konstruktionsstål. På Stålbyggnadsdagen 2023 delade några av branschens främsta återbruksexperter med sig av sina insikter och erfarenheter under Återbrukspasset. Resultatet blev en inspirerande och lärorik timme tillsammans med Wylliam Husson (ProDevelopment), Pelle Beckman (IVL Svenska Miljöinstitutet), Patrik Bjelovuk (Tibnor) och Thomas Larsson (Stena Stål), samt en sal full med nyfikna yrkespersoner från olika delar av Stålbyggnadsbranschen. Som moderator på Återbrukspasset, fick jag en unik inblick i den senaste utvecklingen på detta område och jag är glad att få dela några av de mest tankeväckande ögonblicken med er.
Vad innebär EN 15804+A2 EPD-data för dig och hur kan du övergå till att använda dem i dina LCA-beräkningar?
Det nya tillägget i standarden EN 15804+A2 (Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler) har varit obligatorisk för tillverkare i ett helt år nu. Den här artikeln belyser utmaningar med övergången och vad den innebär för dig.
För drygt ett år sedan påbörjades samarbetet mellan Sweco, Tibnor och DEKRA, för att undersöka potentialen i att återanvända stålprofiler från rivningsprojekt. Nu har det första återbrukade stålet sålts och monterats, och resultatet är positivt: en klimatbesparing på 97 procent, samtidigt som priset inte överstiger det för nytt stål.
EAB har genomfört ett pilotprojekt, tillsammans med Stena Stål och vår kund Troax, där vi använder återbrukat stål i form av balkar som hämtats från en produktionsanläggning i Göteborg. Det nya i projektet, är att vi återbrukar balkar från ett projekt som initialt inte producerats på EAB.
På Kvarnholmen, Nacka, har Ebba Braheskolan senaste fyra åren haft en provisorisk Skolbyggnad. Byggnaden har bestått av moduler placerade på ett kraftigt ramverk av stålbalkar. Nu står den nya skolan färdig och uppdraget att riva den provisoriska konstruktionen gick till Rival Bygg Rivning Demontering AB. Tillsammans med beställaren så projekterade man för att kunna återbruka så mycket som möjligt av
stålet som ramverket bestod av.
Lumi ligger mellan Resecentrum och Fyrisån i Uppsala och renoveringen av hela fastigheten från 70-talet präglas av ett visionärt återbruk. Bland annat återanvänds så väl stålreglar som gipsskivor från de ibland 40 år gamla innerväggarna och blir ”nya” innerväggar under renoveringen. Plåt från takfläktrummen som rivs återanvänds bland annat till en korgflätad plåtbeklädnad på det nya hiss-schaktet.
Arendal Havn har mye aktivitet i og rundt området om dagen. Da trengs det plass til maskiner og utstyr, pluss litt annen diverse lagerplass. Til denne hensikten trengte man et bygg som kunne huse alle disse funksjonene – men på dette tidspunktet var det knyttet en del usikkerhet rundt materialtilgjengelighet og leveringstider. Så fikk man nyss om et bygg som skulle tas ned, og som kunne flyttes og settes opp til nettopp det formålet det var tiltenkt. Ombruk ble dermed løsningen.
Återbruk kan drastiskt reducera en stålkonstruktions energianvändning och koldioxidutsläpp. Trots det måste man erkänna att återbruk av stål fortfarande är sällsynt. Men mycket har hänt på sistone och tidigare hinder har kunnat undanröjas. På denna sida har vi samlat information om metoder och förutsättningar för återbruk i stålbyggnadsbranschen.
Är klimatfrågor viktiga för nordiska små- och medelstora industriföretag? Att de stora företagen har en väl uttalad miljöpolicy är naturligtvis förväntat. Men hur ser det ut för de mindre – t ex merparten av de som lägger ut ytbehandling på en underleverantör? Frågar kunden om produktens eller teknikens miljöpåverkan? Om koldioxidutsläpp, återvinning eller anpassning till den cirkulära ekonomin? Kanske inte ännu – men inom en snar framtid kommer miljöanpassningen få allt större fokus – och varmförzinkningsindustrin är förberedd!
Hållbar design innebär att en produkt ska ha låg miljöbelastning genom hela livscykeln. Idag behandlas det inom EU:s regelverk främst i Ecodesigndirektivet som gäller energirelaterade produkter. Energimärkningen (A-E) som vi som konsumenter möter när vi köper ett kylskåp är nog det mest synbara resultatet av detta EU-direktiv.
