Svetsning av knutpunkter
Konstruktion, Svetsning
Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?
En tidning från
Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?
Införandet av Eurokod 4 har öppnat möjligheten att ganska enkelt dimensionera betongfyllda stålrör som samverkanspelare. Teorin bakom detta är skjuvfriktionsteori och effekten av inneslutning (på engelska confinement) där radiella spänningar skapar ett treaxligt spänningstillstånd som gör att betongens tryckhållfasthet blir större än fcd. De radiella spänningarna gör också att det skapas friktion mellan stålröret och betongen, se figur 1. I runda rör kommer friktionen att vara någorlunda jämnt fördelad längs rörets mantelyta medan den i rektangulära rör kommer att koncentreras till hörnen. Många av formlerna i Eurokod 4 är empiriska och baseras på provningar eller Engelska standarder.
Ganska ofta görs pelare flervåningshöga med samma tvärsnittsdimensioner i alla våningar. Det kan t ex vara ett KKR rör eller en valsad profil som går kontinuerligt genom flera våningar. Min uppfattning är att flervåningspelare blivit mer vanliga på senare tid på grund av krav på vertikala dragband som kommit med Eurokoden. Fördelen med flervåningspelare är ju att det vertikala dragbandet blir inbyggt i konstruktionen och kostar inget extra. Alternativet är våningshöga pelare men då måste det göras kraftiga kopplingar för att föra över dragbandslasterna från en våning till en annan.
Visst är det svårt att tolka text och anvisningar i eurokoderna och att hitta lämpliga formler för dimensioneringsarbetet. Nu har Torsten Höglund tillsammans med Lurvas samlat ca 260 A4-sidor med formler, tolkningar och anvisningar för dimensionering av pelare, balkar, profiler och konstruktioner. I boken förekommer flera hänvisningar till formler i Eurokoden 1999-1-1, aluminium [3]. Denna eurokoddel innehåller många formler som även kan användas för ståldimensionering.
Publikation 51 Telferbana gavs ut av SBI 1976 och var baserad på stålbyggnadsnorm 70 samt tidens teknik för stålbyggande. Nu publiceras en ny handbok för dimensionering av telferbanor och tillhörande konstruktioner
Ofta gör man svetsade balkar kontinuerliga för att de ska få bättre styvhet då deformationskrav brukar blir dimensionerande. Om man optimerar en stor svetsad balk så hamnar man dessutom ofta i tvärsnittsklass 3 eller 4 och då inträffar en annan komplikation vid innerstöd, både moment och tvärkraft får sina största värden i samma position.
Sveiste knutepunkt mellom kaldformede hulprofiler var nylig tema for en masteroppgave ved Institutt for konstruksjonsteknikk, NTNU. Knutepunktet var påkjent av bøyemoment og aksialkraft. Den eksperimentelle delen av studien omfattet åtte knutepunkt samt et antall materialtester.
Sedan 2003 har SBI vart annat år delat ut Stålbyggnadspriset till ett byggnadsverk där man på ett innovativt, miljömässigt hållbart och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i den bärande konstruktionen.
Nationalmuseum och stålkonstruktionen till det nya glastaket är vinnare av Stålbyggnadspriset 2019 för dess eleganta stålstruktur som blivit till tack vare stort kunnande, fint detaljarbete och ett mycket nära samarbete mellan samtliga aktörer.
Nya Slussen är ett utmanande projekt med många olika arbeten som skall utföras på en liten yta i centrala Stockholm. Själva Slusskanalen som namngivit området är en relativt liten del i sammanhanget. Det skall byggas nya broar för fordon samt gång- och cykeltrafikanter, områdena runt vattnet ska bli en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser med parkliv, kultur, caféer och restauranger. Men kanske viktigast av allt är att säkra Mälaren som dricksvattentäkt för 2 miljoner människor. Risken för översvämning i Mälardalen är idag oacceptabelt hög, och med nya Slussen femdubblas kapaciteten för att släppa ut vatten från Mälaren till Saltsjön.
