En tidning från
Vid kontroll av bärförmåga vid instabilitet för tryckta och böjda bärverksdelar används oftast interaktionsformlerna i avsnitt 6.3.3 EN 1993-1-1. Men ska till exempel en bärverksdel med enkelsymmetriskt eller varierande tvärsnitt kontrolleras måste annan metod användas. Ett av alternativen finns i efterföljande avsnitt, 6.3.4 – Allmän metod för sidoknäckning och vippning av bärverksdelar.
Planeringen av ytbehandling börjar redan i konstruktionsstadiet av ett projekt. Konstruktionens utformning kommer avgöra livslängden på ytbehandlingen, vilket i sig är avgörande för konstruktionens livslängd och hållbarhet. Gemensam nämnare för att prestera en hållbar konstruktion är tillgängligheten till de ytor som skall behandlas. Ytornas bör vara utformade så att damm och fukt inte blir stående. Ansamling av smuts leder till en försämrad slutprodukt.
Denne artikkelen tar for seg temaet i en nylig utført masteroppgave ved NTNU. Av og til må ingeniøren kunne regne kapasitet til bjelker som har varierende tverrsnittshøyde, eksempelvis oppsveiste I-bjelker der stegplaten har lineært varierende høyde (Figur 1). Slike bjelkeutførelser kan være valgt for å oppnå større tverrsnittshøyde og bøyekapasitet i kritisk snitt i en bjelke, større tverrsnitt inn mot hjørner i stålrammer, eller for å etablere takfall langs en takbjelke.
Ersättningen av en platt livplåt med en korrugerad hos stålbalkar är ett sätt att öka sjuvbucklingskapaciteten, utan behovet av vertikala avstyvningar. Detta har visat sig vara ett effektivt sätt att reducera materialåtgången, utan någon kompromiss i bärförmåga i skjuvning. Denna lösning har använts i stålkonstruktioner hos flera broar, men även inom husbyggnad runt om i världen. Ett sätt att ytterligare förbättra prestandan hos dessa balkar, och minska unerhållsbehovet under konstruktionens livslängd, är att använda rostfritt stål.
Alla har väl sett att det ofta finns en radda bokstäver och siffror efter hållfasthetsklassen. Här är ett försök i att bringa klarhet i de vanligaste beteckningarna.
Vid utformningen av komplexa tekniska detaljer inleds designprocessen normalt av en skissfas. Här genereras idéer och alternativa utformningar prövas mot olika funktioner. Därefter följer en beräkningsfas och fysiska provningar för att simulera beteenden och verifiera och testa prestanda. Beräkningar genomförs idag nästan uteslutande med hjälp av Finita Elementmetoden (FEM) baserad på kontinuumsmekanik där kroppar beskrivs som kontinuerligt sammanhängande volymer.
I februari 2021 publicerades ett andra tillägget till 2006 års version av Eurokoden för rostfritt stål, SS-EN 1993-1-4:2006+A2:2021.
Högprofilerad takplåt används för att stabilisera i stort sett alla hallbyggnader som uppförs i Sverige och Norge. Eftersom takplåten har den här viktiga funktionen finns det anledning att titta närmare på hur projekteringsprocessen går till och hur vi säkerställer att takplåtens funktion som stabiliserande takskiva verkligen uppfylls i den färdiga byggnaden. I den här artikeln försöker jag beskriva hur beräkningsmodellen ser ut, vilka kritiska områden som finns och hur utförandekontrollen borde utföras.
This paper presents some part of the studies carried out in the SUNLIGHT research project that aims to reduce the investment costs of using stainless steel in steel-concrete composite bridges.
Samverkansbalkar med stål och trä har studerat under de senaste åren framför allt i Australien, Italien, Kanada, USA och av SOM i Storbritannien.
By now, you may have heard of SpeedCore. And if you haven’t yet, you will soon—especially if you keep reading.
Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?
