Sandwichpaneler som används i väggkonstruktioner dimensioneras i huvudsak för vindlaster. Om man använder flerfacksystem måste man även ta hänsyn till tvångskrafter som orsakas av temperaturskillnaden mellan inne och ute men det är ett användningssätt som inte är särskilt vanligt i våra nordiska länder. Eftersom det vanliga är att panelerna är enkelspända och enbart dimensioneras för vindlast kan man tycka att dimensioneringen borde vara fri från oklarheter. Erfarenheten visar dock att det förekommer skillnader i de lastförutsättningar som olika tillverkare av sandwichpaneler använder. Det finns därför anledning att ge en bakgrund till dagens regler och diskutera om det finns behov av en tydligare vägledning för branschen.

Vindlaster på sandwichpaneler

Konstruktion:

Sandwichpaneler som används i väggkonstruktioner dimensioneras i huvudsak för vindlaster. Om man använder flerfacksystem måste man även ta hänsyn till tvångskrafter som orsakas av temperaturskillnaden mellan inne och ute men det är ett användningssätt som inte är särskilt vanligt i våra nordiska länder. Eftersom det vanliga är att panelerna är enkelspända och enbart dimensioneras för vindlast kan man tycka att dimensioneringen borde vara fri från oklarheter. Erfarenheten visar dock att det förekommer skillnader i de lastförutsättningar som olika tillverkare av sandwichpaneler använder. Det finns därför anledning att ge en bakgrund till dagens regler och diskutera om det finns behov av en tydligare vägledning för branschen.

Göteborg Grand Central visar vägen – samarbete för återbruk

Hållbarhet, Konstruktion:

Mitt i Göteborg reser sig den nya centrala tågstationen – byggnaden ska inte bara bli en knutpunkt för hållbara resor, utan också ett föredöme för hållbart byggande. Stommen bär på en ovanlig historia: delar av stålet har redan tjänat sitt syfte en gång tidigare.

Interaktiv knäckning och Designutvärdering av Cirkulära Ihåliga Ståltvärsnitt

Aktuellt, Konstruktion:

Byggbranschen söker nya sätt att minska sitt klimatavtryck, och stålet står i centrum för förändringen. Genom att förstå hur tunna, cirkulära stålrör beter sig när de belastas kan materialet utnyttjas mer effektivt – utan att tumma på säkerheten. Denna studie visar att dagens beräkningsmetoder inte alltid speglar verkligheten för slanka stålkonstruktioner, men att alternativa modeller kan ge både säkrare och mer resurseffektiva lösningar.

Val av utförandeklass för bärverk i stål

Konstruktion, Regelverk:

Den nya Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) trädde i kraft 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Den som så önskar kan alltså fortsätta att tillämpa Boverkets EKS 12 fram till 30 juni 2026.

Skjuvbuckling av balkar med tunna liv

Konstruktion:

Då var det dags för del två om tvärkraft i balkar. Om man optimerar en större svetsad balk så hamnar man förr eller senare i tvärsnittsklass 3 eller 4. Med klass 3 menas balkar som bara tål böjspänningar upp till sträckgränsen och klass 4 bucklar ännu tidigare så dom tål inte ens det. Det är lite jobbigare att vara i tvärsnittsklass 3 och 4 men det är oundvikligt i stora balkar av både klimatskäl och ekonomi.

Materialeffektiva stålkonstruktioner

Aktuellt, Konstruktion:

Att bygga materialeffektivt kan ofta stå i konflikt med att kunna göra enkla och konventionella beräkningar. Samtidigt så är pressen ofta stor på att konstruktören ska räkna snabbt och rätt. Ny handbok lyfter fram lättlästa och tydliga beräkningsexempel där materialeffektivitet står i centrum.

Hur fungerar tvärkraft i stålbalkar i Eurokoden? – Del 1

Konstruktion:

I en serie artiklar tänkte jag reda ut hur tvärkraft i stålbalkar fungerar i Eurokoden. I den här första artikeln blir det lite om bärförmåga vid ren skjuvning och hur det fungerar i olika ändupplag och med olika ändavstyvningar. Därefter blir det en artikel om skjuvbuckling och sist en artikel om interaktion mellan böjmoment och tvärkraft i ett innerstöd.