En tidning från
I februari 2021 publicerades ett andra tillägget till 2006 års version av Eurokoden för rostfritt stål, SS-EN 1993-1-4:2006+A2:2021.
Högprofilerad takplåt används för att stabilisera i stort sett alla hallbyggnader som uppförs i Sverige och Norge. Eftersom takplåten har den här viktiga funktionen finns det anledning att titta närmare på hur projekteringsprocessen går till och hur vi säkerställer att takplåtens funktion som stabiliserande takskiva verkligen uppfylls i den färdiga byggnaden. I den här artikeln försöker jag beskriva hur beräkningsmodellen ser ut, vilka kritiska områden som finns och hur utförandekontrollen borde utföras.
This paper presents some part of the studies carried out in the SUNLIGHT research project that aims to reduce the investment costs of using stainless steel in steel-concrete composite bridges.
Samverkansbalkar med stål och trä har studerat under de senaste åren framför allt i Australien, Italien, Kanada, USA och av SOM i Storbritannien.
By now, you may have heard of SpeedCore. And if you haven’t yet, you will soon—especially if you keep reading.
Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?
Införandet av Eurokod 4 har öppnat möjligheten att ganska enkelt dimensionera betongfyllda stålrör som samverkanspelare. Teorin bakom detta är skjuvfriktionsteori och effekten av inneslutning (på engelska confinement) där radiella spänningar skapar ett treaxligt spänningstillstånd som gör att betongens tryckhållfasthet blir större än fcd. De radiella spänningarna gör också att det skapas friktion mellan stålröret och betongen, se figur 1. I runda rör kommer friktionen att vara någorlunda jämnt fördelad längs rörets mantelyta medan den i rektangulära rör kommer att koncentreras till hörnen. Många av formlerna i Eurokod 4 är empiriska och baseras på provningar eller Engelska standarder.
Ganska ofta görs pelare flervåningshöga med samma tvärsnittsdimensioner i alla våningar. Det kan t ex vara ett KKR rör eller en valsad profil som går kontinuerligt genom flera våningar. Min uppfattning är att flervåningspelare blivit mer vanliga på senare tid på grund av krav på vertikala dragband som kommit med Eurokoden. Fördelen med flervåningspelare är ju att det vertikala dragbandet blir inbyggt i konstruktionen och kostar inget extra. Alternativet är våningshöga pelare men då måste det göras kraftiga kopplingar för att föra över dragbandslasterna från en våning till en annan.
Visst är det svårt att tolka text och anvisningar i eurokoderna och att hitta lämpliga formler för dimensioneringsarbetet. Nu har Torsten Höglund tillsammans med Lurvas samlat ca 260 A4-sidor med formler, tolkningar och anvisningar för dimensionering av pelare, balkar, profiler och konstruktioner. I boken förekommer flera hänvisningar till formler i Eurokoden 1999-1-1, aluminium [3]. Denna eurokoddel innehåller många formler som även kan användas för ståldimensionering.
Publikation 51 Telferbana gavs ut av SBI 1976 och var baserad på stålbyggnadsnorm 70 samt tidens teknik för stålbyggande. Nu publiceras en ny handbok för dimensionering av telferbanor och tillhörande konstruktioner
Ofta gör man svetsade balkar kontinuerliga för att de ska få bättre styvhet då deformationskrav brukar blir dimensionerande. Om man optimerar en stor svetsad balk så hamnar man dessutom ofta i tvärsnittsklass 3 eller 4 och då inträffar en annan komplikation vid innerstöd, både moment och tvärkraft får sina största värden i samma position.
Sveiste knutepunkt mellom kaldformede hulprofiler var nylig tema for en masteroppgave ved Institutt for konstruksjonsteknikk, NTNU. Knutepunktet var påkjent av bøyemoment og aksialkraft. Den eksperimentelle delen av studien omfattet åtte knutepunkt samt et antall materialtester.
