En tidning från
Mitt i Stockholm, på den nästan 150 år gamla Vasabron, pågår ett test av framtidens rostskydd. Sju stålbalkar, målade med sju olika färgsystem, fungerar som en temporär testbädd. Det är Sveriges första fullskaletest av plastfria rostskyddssystem i en verklig brokonstruktion – och resultaten visar tydliga skillnader i miljöpåverkan, genomförbarhet och prestanda.
En av de två utvändiga kranbanorna som var en del av Kockums skrovhall 8 har bevarats som ett monument, medan resten av byggnaden har rivits. Kranbana uppfördes 1974.
Hallen var en del av den satsning som Kockums gjorde från 1960-talets slut och fram till mitten av 1970-talet för att kunna producera stora oceangående fartyg. Enligt löpandebandprincipen tillverkades fartygssektioner i verkstadshallarna för att sedan monteras samman i stora dockan. På så sätt kunde flera fartyg tillverkas samtidigt.
Varvsstaden ska bli en helt ny stadsdel i Malmö där nya broar ska koppla ihop området med citykärnan och Västra hamnen. Här byggs bostäder, parker, kontor, skolor och byggnader för kultur och handel – allt på återvunnen och sanerad industrimark. Återbruk och hållbarhet är ledord för satsningen där grönområden ska bli ett naturligt inslag i stadsbilden.
Falu Mekaniska Verkstad AB bildades 1863 och var då ett helt industriområde i Falun. Men efter en del konkurser och bränder i byggnader under tidiga decennier på 1900-talet gick företagsnamnet i träda. Men 1971 grundade Leif Elfström ett nytt Falu Mekaniska och drev bolaget i 40 år från starten och fram till 2011. Falu Mekaniska Verkstad AB har sedan starten varit ett svetsande företag med verksamhet inom industri, service och byggsmide.
Man hade först verksamheten i Falun men flyttade till Ingarvet 1980. Där han man byggt ut i omgångar och där en tillbyggnad nu görs under 2026.
I Sverige har vi levt med den första generationen av de europeiska konstruktionstandarderna, eurokoderna, i över ett decenium. Efter viss inledande friktion här och var har nog de allra flesta konstruktörer och andra berörda nu lärt sig att arbeta efter det rättesnöre som dessa standarder utgör.
I och med att eurokoderna är EN-standarder ska de följa vissa formella regler, bl a om tidsperioder för översyn och revidering. Revideringen av eurokoderna har varit en process som sträckt sig över flera år och involverat många personer över hela Europa. Nu är, med ett fåtal undantag, alla eurokoderna reviderade och de engelska versionerna publicerade av SIS.
Computer Vision har funnits länge i industrin. Kameror och regelbaserade system har i många år använts för att kontrollera mått, positioner och enklare avvikelser i produktionen. Det som förändrats är vad systemen klarar av och hur de kan införas.
Vad händer när ett skruvförband behöver bibehålla en specifik förspänning – men inte längre går att komma åt? Det var en av de många tekniska utmaningarna när det spektakulära glastaket i Westfield Hamburg-Überseequartier skulle byggas. Lösningen blev Nord-Locks killåsningsbrickor, som säkerställer skruvförbanden även när konstruktionen utsätts för rörelser och dynamiska belastningar.
EU:s arbete med digitala produktpass (Digital Product Passports, DPP) kommer att förändra hur information om byggprodukter och material hanteras genom hela värdekedjan. För stålbyggnadsbranschen innebär detta inte bara nya krav på dokumentation, utan också stora möjligheter att stärka spårbarhet, hållbarhet och resurseffektivitet.
