En tidning från
Under de senaste trettio till fyrtio åren har duplex rostfria stål vunnit marknadsandelar. Vi hittar dessa stål allt oftare i broar, inom pappers- och massaindustrin och inom kemindustrin. Gissningsvis ökar efterfrågan i framtiden ännu mer då en trolig framtida ökning av nickelpriset gör många konkurrerande stål dyrare.
Roboter blir programmert til å både sveise og sjekke arbeidet ved hjelp digitale tvillinger og 3D-modellering.
Sedan den nya utgåvan av EN 1090-2:2018 kom så finns uppdaterade regler gällande vilka svetsprocedurer som får användas vid tillverkning av bärverksdelar. Det många konstruktörer missar att föreskriva är om standardsvetsprocedurer får användas eller vid EXC 3 projekt.
Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?
Förhöjd arbetstemperatur i och omkring svetsfogar tillämpas för vissa typer av olegerade och låglegerade stål. Anledningen är i de flesta fall att undvika vätesprickor i svetsförband. Syftet är att det underlättar diffusion (transport) av väte från svetsförbandet till dess omgivning, som har en klart högre resistens mot vätesprickor. I den här artikeln berättar vi varför förhöjd arbetstemperatur används samt hur den utförs.
Svetsparametrarnas inverkan mellan olika rörelektroder är intressant. Att de slaggande rörelektroderna har haft problem med inträngningen vid svetsning i bästa läge (PA och PB) har varit känt sedan det nya regelverket EN 287-1:2011 infördes. Det blev allmänt känt problem när svetsare var tvungna att avlägga ett separat kälsvetsprov med inträngningen. Omfattningen av problemet var dock svår att greppa. När EN 1090-1 infördes med krav på svetsprocedurer för svetsning blev omfattningen av problemet ett faktum.
