Byggnaden är så gammal som från slutet av 1800-talet och på den tiden användes det så kallade Exercishuset för att träna och utbilda flottans sjömän. Först 1958 efter flera om- och tillbyggnader förvandlades de två rektangulära träningslokalerna till utställningsmiljöer. Men nu står här mitt i de stora lokalerna bandsåg, pelarborrmaskin och arbetsbord för att kunna kapa och sammanfoga olika typer av stålkonstruktioner. Ur högtalaren strömmar hög musik. Mikael Östensson och hans medarbetare från Expoteknik snickrar, skruvar, sågar och monterar. Överallt ligger bråte och skrot i högar. Fast det är i själva verket skräpet i högarna som ska förvandla ArkDes till ett nytt museum för arkitektur och design.
Det som ligger uppradat i olika högar är korrugerad plåt, stålprofiler i olika längder, Gunnebo stängsel, 108 dubbellaminerade glasskivor och mycket plywood. Allt detta ”guld” kommer ifrån tidigare utställningar på ArkDes och ska återbrukas. Materialet återanvänds för att skapa nya, dynamiska strukturer anpassade för att presentera kommande utställningar på bästa möjliga sätt.
Arkitektkontoret Arrhov Frick står bakom idé och design för ArkDes nya utställningsscenografi. Ambitionen är att skapa flexibla utställningsmontrar som rullar på hjul och kan flyttas runt i de stora salarna för att kunna ge total flexibilitet och möjlighet att bygga nya utställningsmiljöer i många år framöver.
Arrhov Frick har ritat flera olika typer av moduler där skavanker och olikheter lämnas oförändrade. Deras arbete har som med allt återbruk börjat med att mäta upp och kartlägga alla typer av material och delar som fanns tillgängligt för att sedan designa nya strukturer som är starkt influerade av de befintliga materialens egenskaper och möjligheter. Allt har plockats isär för att sedan sättas ihop igen till helt nya objekt. 80% av glaspartierna som fanns i huset återbrukas, 100 % av den plywood som fanns från tidigare utställningar samt 70% av det stål som utställningsrummet Boxen var konstruerad av återanvänds.
Den så kallade Boxen var ett rum i rummet gestaltat av arkitektkontoret Dehlin Brattgård tillsammans med den Norgebaserade ingenjören Florian Kosche helt byggt med stålprofiler, plywood, gipsskivor och korrugerad plåt som tak. En volym med 156 kvadratmeter utställningsyta med ett karaktäristiskt runt hål som fönster samt en ramp som klättrar uppför runt om byggnaden för att kunna kika in i utställningen ovanifrån. 2019 var byggnaden kandidat till Stålbyggnadspriset som gick till Nationalmuseum för dess nya glastak och eleganta stålstruktur. Boxen har varit en stabil konstruktion som varit en del av ArkDes utställningar under de senaste fyra åren har nu helt enkelt monterats ned för att återanvändas och ge nytt liv till det värdefulla materialet.
Vad kan man säga om återbruk i den här formen? Stålets långvariga beständighet i ett inomhusklimat påverkar så klart förutsättningarna att plocka isär, ta loss och montera ner alla delar. I princip fungerar allt som ett meccano. För att förstå hur konstruktionen uppförts för fem år sedan använde sig byggarna av en stop-motion film som producerades i samband med att Boxen installerades. På så sätt var det enkelt att följa processen baklänges. Den angenäma möjligheten att förvara stråldelarna inom rummens skyddande skal har tillåtit många möjligheter att testa en rad olika prototyper.
Den 14 juni öppnar åter igen Sveriges Nationella Centrum för Arkitektur och Design och presenterar en helt ny besöksupplevelse. Då invigs en serie nya utställningar och program inklusive ny entré samt olika konstnärliga utformningar framför inom och bakom museibyggnaderna som utforskar vårt historiska arv liksom framtidens arkitektur och design.
Författare: Frida Rosenberg, Intendent, Statens Centrum för Arkitektur och Design
