En tidning från
Effektiva stålkonstruktioner är inte bara lägsta möjliga stålvikt. Själva mängden stål kan man aldrig prata bort då det till stor del styr miljöpåverkan. Glöm aldrig att det stål som har minst miljöpåverkan är det stål som inte behövde användas!
I Eurokod 3 – SS EN 1993-1-8 Tabell 3.2 definieras de olika förbandstyperna och för typ A och D krävs ingen förspänning, och därmed skall icke förspända förband enligt EN 15048-1 användas. Men hur ser kraven ut för tillverkare, vilka klasser och material kan man välja, samt hur ser kraven för montering av dessa förband ut?
Nordic Circles og Statsbygg har utviklet verdens første CE-merkede bærebjelker der metallet er hentet rett fra et gammelt skip, uten å smeltes om. Slik reduseres klimagassutslippene med over 90 % sammenlignet med dagens produkter.
Installation av solpaneler på låglutande tak kräver planerad och beräknad säkerhet både vid installation och under systemets livslängd. Några tankar om personsäkerhet på höga höjder och installationsmetoder, vi ser på skillnaden på mekaniskt förankringssystem jämfört med ballastsystem för ökad säkerhet och livslängd.
Många ingenjörer är duktiga på att beräkna och dimensionera stålkonstruktioner. Men när det kommer till att föreskriva utförande och utförandekontroller så är det vanligt att osäkerheten infinner sig och att många val överlämnas till tillverkaren eller entreprenören själv att definiera och kontrollera. Men vad gäller egentligen och vad borde föreskrivas.
Den 9-10 april deltog SBI på Arkitekturgalan 2024 för att prata om återbruk av konstruktionsstål. Årets tema, Omställning pågår, väckte stort intresse bland besökarna när det gällde att utforska möjligheterna och utmaningarna med återbruk. I SBI:s monter hölls också en tävling som tydligt visade på möjliga resursbesparingar med att utnyttja konstruktionsstål med högre hållfasthet än konventionellt stål.
Den 26-28 juni träffas forskare inom stålbyggnad från hela världen i Luleå. Bland annat kommer vi att få presentationer från professorerna Markus Knobloch och Stephen Hicks som är ledande i utvecklingen av nästa generation eurokoder för stål- och samverkanskonstruktioner. Ett utmärkt tillfälle att ta del av framtidens regler i eurokoderna.
I Malmö har arkitekt Kjellander Sjölander tillsammans med entreprenören Peab omvandlat Gjuteri åt beställaren Varvstaden till en ny och modern byggnad. Med fokus på återbruk av material visar projektet hur vi kan utveckla det redan byggda utifrån cirkulära strategier med inriktning på mötesplatser och urban aktivitet. Den karakteristiska byggnadsruinen har fått nytt liv och berättar en mångbottnad historia om hamnmiljöns olika epoker.
Många svetsade T-förband kan typiskt utsättas för både drag- och tryckspänningar där de sistnämnda oftast är mycket större. Att dimensionera dessa svetsar för tryckspänningar leder vanligtvis till stora dimensioner och det är därför fördelaktigt att kunna förutsätta att tryckkrafter överförs genom anliggning mellan de anslutande delarna. På så sätt kan svetsarna dimensioneras enbart för eventuella dragspänningar vilket ger mindre svetsdimensioner.
När den här krönikan skrivs, står jag och väntar i vintervinden på tågperrongen i Stockholms central. Det är kallt och jag fluffar upp halsduken långt över hakan.
Jag har precis varit moderator för konferensen ”Stålet i den cirkulära omställningen” som arrangerades av Celsa Nordic Recyling. På scenen intog inga mindre än Skanska Sverige, Stålbyggnadsinstitutet och Upphandlingsmyndigheten för att inspirera 65 gäster i hur det går att se det gröna i det gråa, samt att äta en cirkulär frukost levererad av Sopköket.
ArkDes—museet på Skeppsholmen i Stockholm är stängt för renovering sedan augusti 2023. Halvvägs mot målet och öppningsdatum den 14 juni har huset förändrats till en byggarbetsplats. Men inte i vanlig mening, det yttre skalet på byggnaden är helt intakt. Utställningssalarnas belysning sitter kvar. Väggar, tak och golv är oförändrade så när som ett nytt lager vit färg och ett pågående arbete med bättre ventilation. I stället fungerar lokalerna som både lager och byggarbetsplats där återbruk står i centrum.
De senaste årens intresse för återbruk har resulterat i rapporter och riktlinjer som belyser olika aspekter av återbruksprocessen. Dock kvarstår ett gap mellan teori och praktik då projekt byggda av återbrukade bärverksdelar fortfarande är relativt ovanliga. Det finns också brist på kunskap hos konstruktörer kring hur tillgängliga återbrukade bärverksdelar kan arbetas in i projekt. Med detta som utgångspunkt skrev vi hösten 2023 vårt examensarbete “Integrating Reused Steel Elements in Structural Design” på Chalmers och WSP. I examensarbetet utvecklades ett projekteringsverktyg där återbrukade bärverksdelar i stål matchas mot en stomme i syfte att minimera mängden inbyggda CO2 ekvivalenter.
