Nu är Skurubron nästan framme vid andra landfästet!
Aktuellt, Stålbroar
Den nya Skurubron som under våren och sommaren sammanfogats på västra sidan av Skurusund har idag nästan nått fram till östra sidan.
En tidning från
Den nya Skurubron som under våren och sommaren sammanfogats på västra sidan av Skurusund har idag nästan nått fram till östra sidan.
Lyran är arvtagaren till den kända Svampen i Örebro som inte längre räcker till ett växande Örebro. Projektet startade som en arkitekturtävling som avgjordes hösten 2016. Bygget startade våren 2020 och planeras färdigställd till hösten 2022. Stålskärmen kring själva vattenreservoaren i betong är tillverkad av Corténstål och väger 900 ton. Höjden av reservoaren är anpassad så att vattenytan är densamma som i Svampen, vilket innebär att trycket i stadens vattennät är oförändrat så att inga förstärkningsåtgärder krävs.
Pallarkojan står i den första etappen av Hyllievångsparken i Malmö. Byggnaden är ritad av Marcus Abrahamsson i samarbete med Plot Studio och Structor samt Luxera som stått för belysningsdesign. Kojan står nu vackert omgiven av frukträden i lunden.
Bron vid Bomarsund var en klassisk bågbro i betong med farbanan är upphängd med stålstag. Bron var inte dimensionerad för dagens trafiklaster och hade därför beständighetsproblem och måste ersättas. Bron hade också endast ett körfält, vilket är fallet på de flesta av Ålands broar, som medför stopp för trafiken vid exempelvis beläggningsarbeten. Efter några inledande studier bestämde Ålands Landskapsregering att en liknande bro var mest lämpad på den historiskt intressanta platsen.
Gullbergsbron är en av flera stålbroar på projektet E01 Olskroken Planskildhet. Bron utgör en del av utbyggnationen av västlänken. Bron är en fackverksbro av stål från Nordec för tågtrafik och innefattar två farbanor, en åt vardera riktningen, som är 58 m lång och 13m bred. Höjden på fackverket är 10 m, och brons totala vikt är 510 ton.
En ny GC-bro med fritt brospann på 48 m med inspänd 10 m hög brobåge i förlängnings av allén vid Alfreds Nobels Björkborns Herrgård i Karlskoga. Brodäckets yttersidor och bågen är beklädda med cederträ.
Vid dimensionering av stålhallar är det viktigt att veta vilken brandteknisk byggnadsklass (Br0-3) som gäller för den byggnad som ska uppföras. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta byggnadsklassen kan i praktiken motsvara fem brandgipsskivor i skydd. Att tidigt ta in en brandkonsult är ett sätt att navigera i det här men det är också bra att kompetensutveckla sig själv då en brandskydds¬beskrivning ibland ger väl många alternativ att förhålla sig till i ett förfrågningsunderlag och inte alltid berättar hur lite eller mycket som krävs för att få ett lägre krav.
Färdas man längs väg 222, över den hundra år gamla Skurubron som tar en över Skurusundet möts man i dag av en silverblänkande montagehall där byggandet av den nya Skurubron pågår för fullt. Under det kommande året kommer 5800 ton stål att göra ett språng ut ur montagehallen på 379 m, passera 4 stöd för att sedan landa på andra sidan, redo att möta trafiken med sin bredd på 31 meter
Den 27 april begav sig intresserade personer från Stålnätverket med chartrad buss ut till Nacka för att besöka bygget av en ny bro över Skurusundet. Bygget och lanseringen närmade sig halvvägs över sundet vilket gjorde det till ett utmärkt tillfälle för ett besök.
Vid syning av svets efter tillverkning glöms ofta bort att de flesta detaljer även skall ytbehandlas före montage. Detta kan få förödande konsekvenser för livslängden på stålkonstruktionen med fördyrande underhåll, som följd
Fyra nya Certifierade Stålbyggnadskonstruktörer kan nu presenteras. De har klarat samtliga kursmoment i kursen SBP-N samt ansökt och erhållit certifieringen av Nordcert.
Användning av höghållfast stål inom byggbranschen kan möjliggöra besparingar av flera tiotals procent iform av vikt och koldioxidutsläpp samt också besparing av kostnader. En reducerad vikt kan i sin tur ge kostnadsbesparingar i grundläggning, svetsning, tillverkning, transport och montage. På grund av dessa fördelar ökar användningen av höghållfast stål för bland annat pelare, avväxlingar, fackverk och brobalkar. Det är också troligt att användningen accelerera i takt med att behovet av att reducera koldioxidutsläpp ökar.
