En tidning från
Effektiva stålkonstruktioner är inte bara lägsta möjliga stålvikt. Själva mängden stål kan man aldrig prata bort då det till stor del styr miljöpåverkan. Glöm aldrig att det stål som har minst miljöpåverkan är det stål som inte behövde användas!
Många ingenjörer är duktiga på att beräkna och dimensionera stålkonstruktioner. Men när det kommer till att föreskriva utförande och utförandekontroller så är det vanligt att osäkerheten infinner sig och att många val överlämnas till tillverkaren eller entreprenören själv att definiera och kontrollera. Men vad gäller egentligen och vad borde föreskrivas.
Många svetsade T-förband kan typiskt utsättas för både drag- och tryckspänningar där de sistnämnda oftast är mycket större. Att dimensionera dessa svetsar för tryckspänningar leder vanligtvis till stora dimensioner och det är därför fördelaktigt att kunna förutsätta att tryckkrafter överförs genom anliggning mellan de anslutande delarna. På så sätt kan svetsarna dimensioneras enbart för eventuella dragspänningar vilket ger mindre svetsdimensioner.
I nummer 2- 2021 skrev Jan Stenmark en artikel om dimensionering av samverkanspelare av betongfyllda stålrör. I denna artikel förslås en förenklad branddimensionering på samma tema.
Västlänkens entreprenad E05 Korsvägen är uppdelad på fem delområden; Korsvägen, Liseberg, Almedal, Örgryte och Spårtunnel Väst. Entreprenaden byggs av konsortiet WLC, bestående av Wayss & Freytag Ingenieurbau AG och NCC, på uppdrag åt Trafikverket som är beställare. I delområden Korsvägen och Liseberg är ELU med och tar fram arbetshandlingar för ett antal anläggningskonstruktioner. Bland annat så ska Västlänkens betongtunnel byggas i öppet schakt i området vid Liseberg. Förbi Lisebergs östra sida, mellan Liseberg och E6 rinner Mölndalsån.
I nu gällande SS-EN 1993-1-1:2005 ges regler för bärverksdelars bärförmåga vid instabilitet i avsnitt 6.3. I 6.3.3 ges regler för böjda och tryckta bärverksdelar med konstant tvärsnitt, och i 6.3.3(4) ges två interaktionsformler för ”stänger som påverkas av böjning och normalkraft”.
Gång- och cykelbroar i stål är oftast statiskt dimensionerade för att vara slanka, lätta och flexibla som strukturer. Detta betyder dock att när fotgängare använder bron kan deras fotsteg orsaka resonans med strukturen. Då måste kostsamma ändringar utföras om bron inte är utformad mot dessa fenomen tidigt i projekteringsstadiet. Att på förhand veta vilka broar som kommer att vara känsliga för dessa vibrationer möjliggör tidiga justeringar. På detta sätt kan materialets utnyttjande ökas vilket inte bara är kostnadseffektivt utan också gör brobyggande mer miljömässigt hållbart. Detta examensarbete utredde vilka parametrar som var kritiska för broarnas skydd mot dynamiska problem.
