Men bortom själva stålmängden så finns det några faktorer som driver kostnaden åt fel håll. Jag under åren samlat ihop en liten kokbok med saker som man bör undvika för att klara budget och hålla kunden nöjd.
Många gånger föreskrivs Z-plåt slentrianmässigt så fort man har drag i tjockleksriktningen. Men vad är egentligen Z-plåt? Det är plåt med verifierade egenskaper i tjockleksriktningen och den option som heter Z35 i Sverige. Anledningen till att optionen behövs är för att vid stränggjutning och valsning av plåtar så kan slaggpartiklar samlas i mitten av tjocka plåtar och skapa en svaghetszon. Man bara för att man har drag i tjockleksriktningen så behöver man inte använda Z-plåt.
I SS-EN 1993-1-10 finns en tabell där svetsens utformning och tjocklek, plåtarnas tjocklek, inverkan av tvångskrafter och förvärmning har olika Z-poäng. Man summerar helt enkelt ihop poängen och om resultatet blir mindre än 10 så behövs inte optionen Z35. Ibland behöver man ändra lite i utförandet för att komma under 10 poäng, till exempel ger förvärmning till minst 100 grader -8 poäng.
Om man ändå hamnar i ett läge där det krävs Z-plåt på ett fåtal ställen kan man föreskriva oförstörande provning i stället och på det sättet få ”hemmagjord” Z-plåt. Ett exempel där den här metoden fungerar bra är kälsvets mellan profil och fotplåt på en inspänd pelare. Man kommer då enkelt åt med ultraljud från undersidan fotplåten.
En annan sak som driver kostnaden åt fel håll är att föreskriva generellt fullt genomsvetsade stumsvetsar när man skarvar tjocka plåtar eller stora valsade profiler. Plåt finns ju oftast i 6 eller 12 m längder, om man inte beställer valsposter med rätt längd från början. Om man ändå måste skarva plåtar så kan man försöka anpassa läget på skarven till ett snitt med mindre påkänning. En fullt genomsvetsad stumsvets i en tjock plåt kan ta en hel dag att svetsa ihop och det beror på att man har begränsning på högsta mellansträngtemperatur och att man måste vända plåten flera gånger.
Om man svetsar med slaggande elektroder så måste också all slagg tas bort noggrant så att man inte får slagginneslutningar som upptäcks senare vid oförstörande provning.
Som jämförelse om man kan anpassa skarvens läge till ett mindre ansträngt snitt är göra en dubbel stumsvets med s-mått på 5-7 mm, lite beroende på hur mycket verkstaden klarar med en sträng. Då går skarven snabbt att göra och det behövs bara en vändning.
Tunna plåtar upp till cirka 6 mm tjocklek kan enkelt skarvas med stumsvets i spalt. Då drar man isär plåtarna någon millimeter och kör sedan en sträng med MAG för att få fullt genomsvetsad skarv. Det är ett både enkelt och billigt sätt att skarva tunna plåtar.
På Stålbyggnadsdagen skall jag prata lite mer om olika knep och knåp vid stålprojektering. Hoppas vi ses där!
Författare
Jan Stenmark, Prefabsystem
