Det är standarden SS-EN 1090-2 som specificerar kraven för utförande och kontroll av stålkonstruktioner i Sverige. Det är en omfattande standard på över 200 sidor som bland annat innehåller krav på svetskompetens för svetsare, rostskydd och skruvförband. Men hur ser härledningen ut från de svenska byggreglerna till just denna standard?
Längst upp i hierarkin återfinns PBL (Plan- och bygglagen) som leder vidare till PBF (Plan- och byggförordningen) som i sin tur leder vidare till Boverkets föreskrifter och allmänna råd, bland annat EKS (eller BSB efter årsskiftet). I EKS avdelning A redovisas de övergripande reglerna i Sverige och där finns bland annat föreskrifter om utförande och utförandekontroll. Konstruktioner ska enligt 21 § utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, enligt upprättade bygghandlingar och inom gällande toleranser. Enligt 27 § ska utförandekontroll alltid göras och kontrollen ska bland annat innefatta att arbetet är utfört enligt gällande beskrivningar och ritningar. Dessutom ska dessa kontroller och eventuella avvikelser dokumenteras enligt 30 §. Så enbart genom att hänvisa till gällande EKS så aktiveras dessa generella krav.
I EKS finns dock inga specifika krav på utförande eller utförandekontroll av just stål, förutom något kort om OFP, och inte heller någon generell hänvisning till SS-EN 1090-2. Däremot finns en hänvisning till eurokoden SS-EN 1993-1-1 som behandlar de allmänna reglerna för dimensionering av stålkonstruktioner. I denna eurokod anges att en förutsättning för att den ska gälla är att utförande och montering överensstämmer med EN 1090.
Vidare ställer Byggproduktförordningen krav på att stålbärverk tillverkade i en verkstad skall CE-märkas enligt SS-EN 1090-1, vilket innebär att de minst kommer att uppfylla minimikraven i SS-EN 1090-2. Det betyder att i princip alla stålkonstruktioner på marknaden redan följer SS-EN 1090-2 enbart genom att vara dimensionerade enligt eurokod och vara CE-märkta.
Dock finns det ett undantag. Montage och utförande vid byggarbetsplatser omfattas inte av Byggproduktförordningen och därmed inte av CE-märkning. Om stålkonstruktionerna är dimensionerade enligt eurokod så gäller som sagt ändå SS-EN 1090-2. Men för dessa konstruktioner är det ändå extra viktigt att uttryckligen ha hänvisat utförandet och kontrollen till SS-EN 1090-2.
Förr föreskrevs de gamla vedertagna begreppen ”Grundkontroll” och ”Tilläggskontroll” som funnits med sedan Nybyggnadsreglerna i slutet på 1980-talet. De var även ett vedertaget begrepp i BKR och BSK och fanns med ända fram till EKS 9. Men i samband med att EKS 10 trädde i kraft den 1 januari 2016 så försvann begreppen. Varken i nuvarande EKS 12 eller SS-EN 1090-2:2018 så nämns begreppen Grundkontroll eller Tilläggskontroll över huvud taget. Det som återstår nu är kort och gott begreppet ”Utförandekontroll”.
Stålkonstruktioner ska utföras och kontrolleras enligt SS-EN 1090-2. En vanlig hänvisning man ser i allmänna föreskrifter är att kontrollen ska utföras enligt kapitel 12 vilket är korrekt. De kontroller som då ska utföras är bland annat med avseende på ingående produkter, geometriska mått, svetsning, skruvförband, rostskydd och montering. Så även här är det så att enbart en hänvisning till SS-EN 1090-2 och dess kapitel 12 innebär att det ska utföras en gedigen kontroll. Dock finns det vissa val man ska ha gjort för att den ska kunna bli mer precis. De finns redovisade i standardens bilaga A.
De viktigaste valen med avseende på utförande är annars:
- Utförandeklass (enligt eurokoden SS-EN 1993-1-1)
- Rostskydd (korrosivitetsklass, förbehandlingsgrad, rostskyddssystem m.m.)
- Geometrisk toleransklass och
- Tekniska krav vid montage
Dessutom kan man välja svetsinspektionsklasser (WIC) enligt bilaga L, men viktigt att tänka på där är att inte föreskriva dem generellt utan specifikt för exempelvis särskilt utsatta svetsar. Så vad bör då de allmänna föreskrifterna för stål minst innehålla med avseende på utförandekontroll. Jo, nedanstående text ihop med ovan nämnda val räcker långt.
Utförandekontroll av stålkonstruktioner
Enligt EKS 12 och SS-EN 1090-2:2018 kapitel 12
För mer kunskap och information gällande utförande av stålkonstruktioner så rekommenderas Stålbyggnadsinstitutets Handbok för tillämpning av SS-EN 1090-2.
Författare
Andreas Elofsson, Wenercon AB, Certifierad Stålbyggnadskonstruktör
