En tidning från
Mitt i Göteborg reser sig den nya centrala tågstationen – byggnaden ska inte bara bli en knutpunkt för hållbara resor, utan också ett föredöme för hållbart byggande. Stommen bär på en ovanlig historia: delar av stålet har redan tjänat sitt syfte en gång tidigare.
Denna artikel presenterar utvalda resultat från fyra års forskning kring ett nytt koncept för samverkansbroar med I-balkar med korrugerat liv i rostfritt stål. Brokonceptet kombinerar det duplexa rostfria stålets hållbarhet, korrosionsbeständighet, och höga hållfasthet med den strukturella effektiveten hos korrugerade liv, vilket minskar materialanvändningen och bidrar till att kompensera för det högre priset på rostfritt stål.
SSAB Weathering 460ML-stål är huvudmaterialet i Huikku-bron. Bron är en del av en förbindelseväg mellan Oulus Riutunkari och Huikku i Hailuoto, Bottenvikens största ö. Den 767 meter långa sammanhängande samverkansbro med armerat betongdäck består av 25 stålsektioner som vardera väger nästan 100 ton.
Den nya Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) trädde i kraft 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Den som så önskar kan alltså fortsätta att tillämpa Boverkets EKS 12 fram till 30 juni 2026.
Finntorpsbron av betong har sedan 1960-talet varit en viktig länk för gångtrafikanter och cyklister som vill ta sig mellan Finntorp och Kyrkviken men undvika bilarna och bussarna på Värmdövägen. Den nya passagen är nu en fackverksbro av silvergrå rostfritt stål.
Den stora tegelgasklockan i Norra Djurgårdsstaden omvandlas till en ny kulturscen i Stockholm. Gasklocka 2, som stod färdig 1899, är ritad av Ferdinand Boberg. Den är en av de bäst bevarade byggnaderna i gasverksområdet och har stort kulturhistoriskt
Juryn har nu utsett fyra finalister till Stålbyggnadspriset. De fyra finalisterna kommer att presenteras på Stålbyggnadsdagen 25 november där vinnaren sedan avslöjas och får ta emot statyetten.
Att svetssymboler används på ritningar är sedan länge känt. Vid den senaste uppdateringen av ISO 2553:2019 kom en ny symbol, som tidigare ej har används som svetssymbol. Denna ger utövaren (d.v.s. den svetsansvarige eller svetsaren) möjlighet att själv välja fogutformning vid fogberedningen.
