Synpunkter på utförandekontroll av stabiliserande takskivor

Konstruktion:

Högprofilerad takplåt används för att stabilisera i stort sett alla hallbyggnader som uppförs i Sverige och Norge. Eftersom takplåten har den här viktiga funktionen finns det anledning att titta närmare på hur projekteringsprocessen går till och hur vi säkerställer att takplåtens funktion som stabiliserande takskiva verkligen uppfylls i den färdiga byggnaden. I den här artikeln försöker jag beskriva hur beräkningsmodellen ser ut, vilka kritiska områden som finns och hur utförandekontrollen borde utföras.

Nordic System – samverkansbalk med stål och trä

Konstruktion:

Samverkansbalkar med stål och trä har studerat under de senaste åren framför allt i Australien, Italien, Kanada, USA och av SOM i Storbritannien.

SpeedCore – a revolutionary method of composite structural steel framing

Aktuellt, Konstruktion:

By now, you may have heard of SpeedCore. And if you haven’t yet, you will soon—especially if you keep reading.

Svetsning av knutpunkter

Konstruktion, Svetsning:

Svetsning av knutpunkter fick i senaste utgåvan av EN 1090-2 ett förtydligande, men vad är bakgrunden till detta?

Samverkanspelare av betongfyllda stålrör

Konstruktion:

Införandet av Eurokod 4 har öppnat möjligheten att ganska enkelt dimensionera betongfyllda stålrör som samverkanspelare. Teorin bakom detta är skjuvfriktionsteori och effekten av inneslutning (på engelska confinement) där radiella spänningar skapar ett treaxligt spänningstillstånd som gör att betongens tryckhållfasthet blir större än fcd. De radiella spänningarna gör också att det skapas friktion mellan stålröret och betongen, se figur 1. I runda rör kommer friktionen att vara någorlunda jämnt fördelad längs rörets mantelyta medan den i rektangulära rör kommer att koncentreras till hörnen. Många av formlerna i Eurokod 4 är empiriska och baseras på provningar eller Engelska standarder.

Dimensionering av flervåningspelare

Konstruktion:

Ganska ofta görs pelare flervåningshöga med samma tvärsnittsdimensioner i alla våningar. Det kan t ex vara ett KKR rör eller en valsad profil som går kontinuerligt genom flera våningar. Min uppfattning är att flervåningspelare blivit mer vanliga på senare tid på grund av krav på vertikala dragband som kommit med Eurokoden. Fördelen med flervåningspelare är ju att det vertikala dragbandet blir inbyggt i konstruktionen och kostar inget extra. Alternativet är våningshöga pelare men då måste det göras kraftiga kopplingar för att föra över dragbandslasterna från en våning till en annan.