En tidning från
Mitt i Göteborg reser sig den nya centrala tågstationen – byggnaden ska inte bara bli en knutpunkt för hållbara resor, utan också ett föredöme för hållbart byggande. Stommen bär på en ovanlig historia: delar av stålet har redan tjänat sitt syfte en gång tidigare.
Den nya Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) trädde i kraft 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Den som så önskar kan alltså fortsätta att tillämpa Boverkets EKS 12 fram till 30 juni 2026.
Då var det dags för del två om tvärkraft i balkar. Om man optimerar en större svetsad balk så hamnar man förr eller senare i tvärsnittsklass 3 eller 4. Med klass 3 menas balkar som bara tål böjspänningar upp till sträckgränsen och klass 4 bucklar ännu tidigare så dom tål inte ens det. Det är lite jobbigare att vara i tvärsnittsklass 3 och 4 men det är oundvikligt i stora balkar av både klimatskäl och ekonomi.
Att bygga materialeffektivt kan ofta stå i konflikt med att kunna göra enkla och konventionella beräkningar. Samtidigt så är pressen ofta stor på att konstruktören ska räkna snabbt och rätt. Ny handbok lyfter fram lättlästa och tydliga beräkningsexempel där materialeffektivitet står i centrum.
I en serie artiklar tänkte jag reda ut hur tvärkraft i stålbalkar fungerar i Eurokoden. I den här första artikeln blir det lite om bärförmåga vid ren skjuvning och hur det fungerar i olika ändupplag och med olika ändavstyvningar. Därefter blir det en artikel om skjuvbuckling och sist en artikel om interaktion mellan böjmoment och tvärkraft i ett innerstöd.
Den ikoniska Avicii Arena (Globen) i Stockholm hade sitt första evenemang den 1 februari i år, där ett toppmodernt infällbart akustikpanelsystem, moderniserade faciliteter och uppgraderade evenemangsutrymmen presenterades.
EU:s byggproduktförordning som ställer krav på CE-märkning vid saluföring av byggprodukter har funnits i drygt tio år. Lastbärande stålkonstruktioner fasades in i systemet ett par år senare. Nu förnyas regelverket, och på sikt även de standarder som ligger till grund för CE-märkningen.
Projektet LIGHTSPAN som finansierades av Vinnova-LIGHTer genomfördes med deltagande av 12 partners under åren 2021-2023. Målet för projektet var att utveckla nya lättviktslösningar som möjliggör robotiserad produktion av gång- och cykelbroar och takkonstruktioner med stora spännvidder. Detta för att kunna nå kortade byggtider, minskat spill, sänka energiförbrukning och kostnad, samt reducera CO2 utsläpp. Även ökad hållbarhet, mer optimalt materialutnyttjande och en ökad kvalitet blir möjligt att nå när största delen av tillverkningen sker robotiserat, i fabrik under kontrollerade förhållanden. Ett annat mål med projektet var att undersöka möjligheterna med att optimera konventionella brolösningar med avseende på materialåtgång, produktionskostnader och livscykelkostnader.
