Fyra sätt att dra en brandcellsgräns

Aktuellt, Brand:

Att dela in en hallbyggnad i brandceller kan låta trivialt men är sällan så enkelt som det kan låta. När undantaget att kunna stabilisera brandcellsgränser med oklassade bjälklag försvann i och med EKS 10 skapades en situation där den som gjort ”som vi alltid gjort” eller la över ansvaret på någon annan, vann marknadsfördelar. Den som såg ändringen och tog ansvaret sågs som dyrare och besvärligare. SBI såg detta och bestämde sig för att ta fram en handbok i området för att skapa mer rättvisa förutsättningar för marknadens aktörer.

Brandavskiljningar i hallbyggnader

Brand:

En studie om hur brandavskiljningar projekteras och konstrueras i länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Stålbyggnadsinstitutet har initierat ett projekt i form av en handbok som ska underlätta projektering och uppbyggnad av brandavskiljningar i hallbyggnader. Det finns en övervägande kunskapsbrist inom området ”omkringliggande byggnadselement till brandavskiljningar” som med hjälp av två studier detekterats och de praktisk utförandet i fyra länder har undersökts.

Möjligheternas byggregler

Aktuellt, Brand:

Det finns många anledningar till att stål är ett så spännande byggmaterial när det kommer till brand. Dels är det väldigt känsligt för höga temperaturer, dels är det segt och klarar olyckshändelser bra. Vilken av de här två egenskaperna som lyfts fram beror i stor utsträckning på vem det är som vill bevisa sin poäng och samtalet haltar ofta när det kommer till funktion vid brand. Extra spännande blir det när det ska skrivas materialneutrala byggregler som idag.

Brandkrav för stål i hallar med limträ

Brand:

Det har skrivits spaltmeter om olika materials styrkor och svagheter i förhållande till brand och det finns ingen anledning att kasta mer ved på den brasan. Det är i stället bättre att fokusera på de olika byggmaterialens samverkan och var de kan göra störst nytta för varandra. Den här samverkan ger upphov till att samma konstruktion behöver klara brandkraven på lite olika sätt. Precis som för stålkonstruktioner finns en uppsjö av olika stomlösningar för trä och fokus här ligger därför på hallbyggnader med limträstomme och hur stålet i konstruktionerna kan lösas med minsta möjliga mankemang.

Brandskydda stål – ur montörens perspektiv

Brand:

Det är nu som alla visioner och bedömningar ska bli verklighet. Att konstruktionen ser så öppen och slät ut som arkitekten tänkte sig, att det är rätt mängder som kommer att appliceras och på rätt ställe. Det är mycket som ska bli rätt och det är därför mycket som kan bli fel.

Oskyddat stål, går det?

Brand:

Förra artikeln tryckte på vikten av att hamna rätt tidigt vad gäller brandkrav på den bärande stommen. Det är inte lätt att hamna rätt och även i brandingenjörsskrået finns olika åsikter om vad som gäller och vilka krav som gäller. Processen dit kan vara svår men väl är ställt kommer så nästa problem, kravet ska uppfyllas.

Brandskydda stål – ur konstruktörens perspektiv

Brand:

Det finns ett flertal sätt att bygga med stål som bärande konstruktion. Det finns klassiskt pelar/balk-system med lätta bjälklag, pelar-/balk-system med bjälklag av prefabbetong och olika varianter med inbyggda pelare och balkar.

Byggnadsklassificering av stålhallar

Brand:

Vid dimensionering av stålhallar är det viktigt att veta vilken brandteknisk byggnadsklass (Br0-3) som gäller för den byggnad som ska uppföras. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta byggnadsklassen kan i praktiken motsvara fem brandgipsskivor i skydd. Att tidigt ta in en brandkonsult är ett sätt att navigera i det här men det är också bra att kompetensutveckla sig själv då en brandskydds¬beskrivning ibland ger väl många alternativ att förhålla sig till i ett förfrågningsunderlag och inte alltid berättar hur lite eller mycket som krävs för att få ett lägre krav.