Stål vid brand
Ett av Stålbyggnadsinstitutets första uppdrag var just att bättre förstå och skapa lösningar för stål i flervåningshus. Farorna med stål vid brand var kända men det fanns ont om lösningar. Jörgen Thor är det tydligaste exemplet på SBI:s arbete med en uppsjö av handböcker om dimensionering av stålkonstruktioner.
I och med att vi lärt oss så mycket om stålets verkan vid brand ökar möjligheterna till funktionsanpassade lösningar. Anpassningarna kräver samtidigt en stor förståelse för de krav vi ställer på olika material, både varför vi ställer dem och på vilket sätt vi gör det.
Brandtekniska krav på bärande konstruktioner bygger i de allra flesta praktiska fall på förenklad dimensionering, dvs. kravet tas ur en tabell beroende på byggnadens höjd och personantal. Nivåerna är kloka i grunden men det finns förvånande många fall då de hamnar snett.
Reglerna bygger förenklat på olika grundkrav, R 15/30/60 osv. med undantag från dessa. Undantagen har ofta tillkommit för att möta praktiska bygglösningar som inte upplevts (eller har visat sig) ge ökad risk för personskador. Det kan handla om takkonstruktioner i hallbyggnader men också takstolar i villor för att nämna några.
Gå på Stålbyggnadsdagen och lyssna på vad Boverket säger om Möjligheternas byggregler.
Regelverkets utformning
Det finns två sätt att hantera frågan om grundkrav och undantag och båda har testats i de svenska brandreglerna. Det ena stammar från Nybyggnadsreglerna (NR) och bakåt där undantagen noterades i form av en lista. Det andra stammar från BBR där undantag fick göras om det visades i en särskild utredning att personrisken inte ökade.
Från och med EKS har regelverket blivit en hybrid av de två principerna, något som verkar överleva till Möjligheternas byggregler. EKS anger att risken för personskador vid kollaps i händelse vid brand ska bedömas enskilt för varje byggnadsdel. Det följer BBR:s princip om att alla undantag är tillåtna om det visas att risken för personskador inte ökar. Efter det radas några av undantagen upp vilket följer NR:s princip med en lista på tillåtna undantag.
Vilken princip är då bäst?
Vid en första anblick kan NR:s princip med undantagslista verka mest tilltalande. NR var klokt skriven men problemen med en sådan lösning är att varje undantag uttryckligen måste skrivas in i regelverket. Idag är dessutom många av de undantag som fanns i NR borttagna. En undantagslista idag kommer därför mest troligt att missa målet och ge en dimensionering som missgynnar stål.
Det som skedde i EKS var att de undantag som inte stod uttryckligen uppradade starkt ifrågasattes och, i vissa fall, motarbetades. Då många av undantagen byggt på användning av stål som byggmaterial är det också stål som straffats hårdast av nuvarande situation.
Det regelverk som skulle gynna stålbranschen mest på lång sikt är i stället ett som bygger tydligare på principer än på detaljlösningar. Remissrundan för Möjligheternas byggregler är redan över men arbetet tar inte slut för det. Bli kompis med någon som kan brand och stål och hjälps åt att bygga innovativt och brandsäkert ett projekt i taget. Oavsett hur reglerna blir, blir stål bättre på brand och brand blir bättre på stål. Det är något alla vinner på under lång sikt.
Författare
Joakim Sandström, LTU