Krav på stålkonstruktioner
Vid föreskrivning av stålkonstruktioner skall enligt EN 1090-2 kapitel 4.1.1. följande förteckning på utförandekrav vara uppfyllda:
- Nödvändig tilläggsinformation för utförandet
- Eventuella val för att precisera utförandet
- Utförandeklass
- Förebehandlingsgrad
- Toleransklass
Syning av svets
Utförande klassen (EXC) styr bland annat svetsen utseende. Kraven för acceptansnivåer på svetsar diskontinuiteter och formavvikelser skall kontrolleras enligt ISO 5817. Hänvisning finns i kapitel 7.6 i EN 1090-2. För utförandklass EXC 2 tillåts till exempel ej för litet A-mått på svetsar.
Exempel på andra saker, som skall kontrolleras är stort A-mått, smältdiken och porer. Om svetsen ligger inom intervallet för godkännande anses svetsen uppfylla kraven och vara godkänd att leverera vidare i produktionskedjan.
Det som de flesta glömmer bort är att svetsen samt grundmaterial även skall uppfylla kraven på förbehandlingsgrad enligt ISO 8501-3 med förbehandling enligt P1 – Obetydlig förbehandling, P2 – Noggrann förbehandling eller P3 – Mycket noggrann förbehandling.
Om vi tar ett exempel med svetssprut i utförandeklass EXC 2 och en korrosivitetsklass C3 hög (d.v.s. minst 15 års livslängd) står det i ISO 5817 enligt defekttyp nr. 1.23 för acceptansgräns C – Godkännande beror på tillämpning till exempel material, korrosionsskydd.
Om hänsyn även tas till förbehandlingsgraden enligt EN 1090-2 i kapitel 10, tabell 22 skall förbehandlingsgrad P2 uppfyllas skall följande krav uppfyllas – ”Ytan skall vara fri från löst och lätt fastsittande svetssprut [se a) och b)]. Svetssprut enligt c) kan finnas.
De vill säga om inte löst och lätt fastsittande svetssprutet är borttaget uppfylls ej kraven för EN 1090-2 och därmed kan produkten ej CE-märkas.
Refeferensstandarder
SS-EN 1090-2:2018, SS-EN ISO 5817:2017, SS-EN ISO 8501-3
Författare
Björn Lindhe, IWE – Svetsingenjör
