Lumi i Uppsala tar hem totalsegern i Årets Bygge 2026

Aktuellt, Hållbarhet:
Det omkring 50 år gamla kontorshuset Lumi i Uppsala är ett av Sveriges mest innovativa återbruksprojekt. Genom att bevara 80 procent av stommen och återanvända 1 300 ton material har klimatavtrycket halverats jämfört med nybyggnation. Projektet har styrts digitalt, fått högsta LEED-certifiering och visar att återbruk i stor skala är både möjligt och attraktivt.
Foto: Lars Hamrebjörk

Juryns motivering:
”Med mod, innovation och minutiös metodik har detta projekt visat att återbruk i stor skala är möjligt – utan att kompromissa med gestaltning, kvalitet eller ekonomi. Genom att spara stommen, återanvända material och digitalisera processen har man halverat klimatavtrycket. Stort grattis Lumi – totalvinnare av Årets Bygge 2025!”

Gänget bakom kontorshuset Lumi i Uppsala som tog hem totalvinsten i Årets Bygge 2026.
Foto: Mattias de Frumerie

Artikel från tidningen Byggindustrin

Från ratat förslag till världsledande återbruk

Det som började som ett ratat tävlingsförslag för tio år sedan har nu blivit ett av världens högst klassade kontorshus. Lumi i Uppsala, vinnare av Årets Bygge 2026, är resultatet av en envis kamp för att bevara i stället för att riva.
– Största vinsten är att spara stommen, det är sex gånger mer effektivt än att återbruka enskilda produkter, säger arkitekten Anders Tväråna på White, som var med och vände rivningsbeslutet.

Området där Lumi ligger är ett typiskt kontorsdistrikt från 1970-talet. En rad statliga myndigheter hade huserat i kvarteret Hugin, men med 2010-talets nya kontorsideal hade många av dem valt att lämna stadsdelen för nya lokaler. Även fastighetsägaren Vasakronan insåg att området behövde utvecklas. Byggnaderna i kvarteret hade låg takhöjd, dålig isolering, för låg exploateringsgrad med tre, fyra våningar och var helt enkelt – för fula. Dessutom upplevdes Hugin – som när det byggdes låg i utkanten av staden – som en bromskloss för Uppsalas fortsatta tillväxt.

Vasakronan ville riva hela rasket och utlyste en arkitekttävling för att bygga nytt. White Arkitekter var ett av företagen som lämnade ett förslag. Deras idé gick ut på att bevara några av byggnaderna och bygga på dem i stället.
Då, för ett decennium sedan, föll idén inte i god jord, berättar Anders Tväråna på White i Uppsala.

– Vi förlorade den tävlingen. De tyckte inte att det var kul att använda gamla hus.

Arkitekten Anders Tväråna på White Arkitekter i Uppsala är mest stolt över att de faktiskt kunde omvända ett beslut om att riva hela kvarteret. – Vi rev ju hela ytterfasaden, vilket folk kan reagera på, men den var nästan oisolerad och bestod av tung, platsgjuten betong. Genom att riva den och ersätta den med en lätt stålstomme och lätta utfackningsväggar i trä blev huset så pass mycket lättare att vi kunde bygga på tre våningar utan att grundförstärka.
Foto: Mattias de Frumerie

Halverat klimatavtryck

Men när arbetet med en ny detaljplan drog ut på tiden återvände Vasakronan till Anders Tvärånas idé. Den förstudie som genomfördes tillsammans med Byggstyrning blev vändpunkten.

– Vi bevisade att man kunde spara 180 miljoner kronor och 18 månaders byggtid genom att bevara i stället för att riva, säger Anders Tväråna.

Lösningen var lika enkel som genial. Den tunga, dåligt isolerade betongfasaden från 1970-talet revs. Genom att ersätta den med en lätt stomme i stål och trä blev hela byggnaden så pass mycket lättare att man kunde bygga på tre nya våningar utan att förstärka grunden – en av de största klimatbovarna i ett bygge. För Vasakronan var det också avgörande för att få ekonomi i projektet.

De tre nya våningarna byggs med en hybridkonstruktion stål och trä.
Foto: Lars Hamrebjörk

– Det var tekniskt komplicerat, men vi hade en bra konstruktör och bra geokonsulter med oss. Vi knöt ihop tre byggnadskroppar som bara satt ihop lite i hörnen genom att bygga en ljusgård, berättar Anders Tväråna.

Foto: Mattias de Frumerie

Resultatet är ett halverat klimatavtryck. Lumi landar på 170 kilo koldioxid per kvadratmeter, att jämföra med 300–400 kilo för ett traditionellt nybygge.

– Av de 170 kilona kommer nästan 150 från att vi sparat stommen. Bara drygt 20 från att vi återanvänt dörrar och gipsskivor. Lärdomen är att vi måste använda de hus vi redan har, understryker Anders Tväråna.

Stålreglarna från de gamla innerväggarna återanvänds till de nya innerväggarna.
Foto: Lars Hamrebjörk

Projektets framgång vilar tungt på en prestigelös och lösningsorienterad samarbetskultur, möjliggjord av en delad entreprenad med 65 olika aktörer.

– Hela projektgruppen tände till på återbrukstanken. Det var en rörmokare som kom på att man kunde återbruka radiatorer, och vi anlitade fyra rivningsfirmor för att tävla om vem som bäst kunde få loss gipsskivor hela, berättar Anders Tväråna.

Sparade ett ton stål med gamla räcken

Flexibilitet blev ett ledord för arkitekterna, såväl som för entreprenörerna. Ett planerat räcke ersattes av ett gammalt smidesräcke från en annan del av kvarteret.

– De var ganska fula, tyckte vi. Men vi tog ner dem, tvättade och lackade om dem, och sparade ett ton stål. Som arkitekt måste man anpassa sig.

Övriga byggnader i kvarteret blev både materialbank och lagerlokaler för projektet, som har hanterat och systematiserat tusentals återbrukade komponenter.

Återbrukade stålpelare i en tillbyggnad för ett café.
Foto: Lars Hamrebjörk

Lumi, Uppsala

Byggherre: Vasakronan
Byggentreprenör: CM-upplägg via Byggstyrning (BAS-U).
Konstruktör: Knut Jönsson Ingenjörsbyrå AB
Arkitekt: White Arkitekter, Anders Tväråna
Stomentreprenör: Smederna Sverige AB

Läs mer ur Stålbyggnad här

Artikeln i Byggindustrin

Författare
Nomi Melin Lundgren, Byggindustrin