Ytbehandling är ett begrepp som har många infallsvinklar och det klingar väldigt olika i olika öron. Ytbehandling är för många först och främst något estetiskt. För gemene man är det inte alltid en lika självklar tanke att ytbehandlingens syfte kan vara att förlänga livslängden på en produkt. Men inom stålindustrin så är det precis det syfte som ytbehandlingen fyller. Första steget vid planering av ytskydd för metallytor är val av ytbehandling:
- Varmförzinkat
- Målning – fabriksmålat eller platsmålat
- Annan ytbehandling eller kombination av flera ytbehandlingar
Det viktigaste vid val av ytbehandling är att ta hänsyn till vilken konstruktion det gäller och miljön där konstruktionen skall stå. Exempel på frågor som bör besvaras innan slutgiltigt val görs är:
- Är det en svetsad eller bultad konstruktion?
- Är miljön inom eller utomhus?
- Kommer konstruktionen vara utsatt för fukt, vatten eller annat medie?
- Förväntad temperatur för miljön som konstruktionen planeras stå i?
- Mekaniskt slitage i konstruktionen?
- Tidsplanering och platsmöjlighet vid installation?
- Råder brandskyddsklassning för konstruktionen?
- ….
Om man är anläggningsägare eller rådgivare inför val av ytbehandling rekommenderas att göra ett formulär baserat på de problemställningar som behöver hanteras inför planeringen av varje objekt. Denna artikel kan inte beskriva alla delfrågor och tips då dessa baseras på erfarenheter. Möjlighet till erfarenhetsutbyte ges på Stålbyggnadsdagen 25 november 2025 i Stockholm där ett föredrag med samma namn som artikeln kommer hållas.
Val av ytbehandling bör också inkludera ett långsiktigt- och miljömedvetet tänk kring möjlighet för reparationer både efter uppförande och under konstruktionens livstid. Detta inkluderar slitage från exempelvis transporter, gångtrafik mm. Åtkomst och möjlighet till driftavbrott är mycket viktiga frågor att inkludera i planeringen.
Konstruktioner som har svår tillgänglighet eller är utsatta för UV-ljus och vind bör beläggas med ett robustare ytskydd. Något som kan försvåra detta är om konstruktionen är bultad då risken är att en tjockare ytbehandling spricker sönder. Genom detta exempel är syftet att förmedla budskapet av att olika situationer ställer olika krav på problemlösning. Därför gäller det att ta god tid på sig i planeringsstadiet så att det blir rätt från början. På så vis garanteras både en så långsiktig, miljövänlig och kostnadseffektiv lösning som möjligt vilket även förlänger livslängden på konstruktionen. Att förlänga livslängden på en metallkonstruktion är själva syftet med att ytbehandla, så se till att planera noga för att uppnå syftet med så gott resultat som möjligt!
Olika konstruktioner har olika livslängd men ingen konstruktion varar för evigt utan underhåll. Därför är det viktigt att, redan i planeringsstadiet vid konstruktionens tillverkning, ta hänsyn till framtida underhållsarbeten och möjliggöra åtkomst till konstruktionens alla ytor. Det är viktigt att konstruktören tänker på åtkomligheten för olika typer av maskinverktyg vid framtida sanering och underhåll. Förbehandling och ytbehandling av ”mittenlådan” i bilden nedan försvåras av begränsad åtkomlighet och att ytorna inte kan nås med rätt vinkel. Problem som lätt hade kunnat undvikas genom bättre förutseende och lie extra eftertänksamhet vid planeringsstadiet. Samtidigt är det också viktigt att inte glömma bort konstruktionens huvudsyfte, utan det kanske krävs lite trängre ytor och vinklar för en tillräckligt stabil konstruktion och då är det så. Här är avvägning nyckeln till framgång. Värdera olika problemställningar och var noga med att undersöka förutsättningarna och slutmålet för ett så optimalt resultat som möjligt.
Utförandekrav
Tänk på att ställa krav på utförande. Auktorisation för Rostskyddsmålning ger information om exempel på krav. Genom att föreskriva krav på Auktorisation eller motsvarande erhålls en trygghet att rådande lagkrav för kvalitet, miljö och arbetsmiljö uppfylls. Det blir viktigare och viktigare att ställa utbildningskrav på utförande personal för att kunna efterleva de lagkrav som rör färghantering och applicering. Under utförandet av själva ytbehandlingen är det viktigt att fokusera på förbehandling och mekaniskt utförande innan ytbehandling påbörjas. Mekaniskt utförande blir mycket kostnadsineffektivt att korrigera i efterhand. De tillverkningstekniker som används för att tillverka och bearbeta stål påverkar underlaget för ytbehandlingen på olika sätt. Moderna skärtekniker såsom laser och plasma ger hårda och skarpa skärytor vilket påverkar all vidare ytbehandling negativt om bearbetning uteblir. Standarden SS-EN ISO 8501-3 ger en klassificering avseende bearbetning av materialet före ytbehandling. Det finns tre klasser P1, P2 och P3 där sistnämnd är den högsta klassen.
Tänk på att om man vill ha osynliga eller planslipade svetsar måste detta anges särskilt. Förberedande av ytbehandling får aldrig utföras så att själva svetsen påverkas.
Att ange kulörbeständigheten är svårt och det saknas en praktisk mätmetod för att kunna verifiera avvikelser från ursprunglig kulör. Därför är det bättre att begära att få se utförda kulörtester på den produkt man tänker använda enligt ISO eller ASTM. Tester med exakt de kulörer som är tänkta för objektet finns troligen inte utan man får skapa sig en uppfattning jämfört med liknande tester och produkter. Det är alltför svårt att utföra mätningar på objektet för att det ska vara ett effektivt tillvägagångssätt. Detta för att det blir för många frågeställningar och parametrar att ta hänsyn till. Vilken mätutrustning skall användas? Finns mätutrustningen kvar om 5 år? Var på objektet skall vi mäta? Hur skall ytan tvättas innan vi mäter? Listan av frågor som uppstår kan göras lång och därav är det alltså en effektivare lösning att använda sig av kulörprover.
Kulöravvikelse eller avvikande utseende vid bättringsmålning vållar ofta diskussioner. Olika påföringsmetoder för färg ger olika utseende. Planering och förberedelser som trappstegsmaskering, utslipning mellan skikt etc ger bättre kvalitet och bättre visuellt utseende men är tidskrävande.
Obehandlade ytor i stål ger ofta oönskad missfärgning på tex betong. Det är viktigt att vara medveten att små obehandlade ytor som porer i svets kan ge upphov till mycket visuella effekter som blir dyrbara att åtgärda. De utfällda metalljonerna ”bränner” ofta in i materialet vilket gör att missfärgningen inte går att tvätta bort.
Det är viktigt att använda sig av maskeringsbeskrivning eller maskeringsritningar som tydligt anger vilka ytor som inte avses ytbehandlas. På samma sätt kan, med fördel, ritningar och beskrivningar tas fram för att beskriva kulör och vilken ytbehandling som respektive yta skall ha. Avsett tid för detta under planeringsstadiet, för just detta är annars lätt att glömma eller inte göra tillräckligt utförligt vilket leder till missförstånd och ett oönskat resultat senare i processen.
En annan aspekt som blir vanligare och vanligare vid ytbehandling är krav på brandskydd då vi på detta sätt vill säkra konstruktioner så att de inte ger vika om olyckan skulle vara framme. Brandskydd måste inkluderas i färgsystemet/varmförzinkningen och beräknas separat. Det är svårt att brandskydda en konstruktion i efterhand och ibland kan det till och med vara omöjligt. Därav är återigen eftertänksamhet och noga planering nyckeln till framgång även här.
Sammanfattning
Det är viktigt med en tydlig målbild för att erhålla det resultat av ytbehandling som avses. Målbilden kan utöver kvalitet innefatta visuella krav, utökade hållbarhetskrav etc. Utformning av konstruktionen avgör förutsättningarna för ytbehandlingens och därmed konstruktionens livstid. En konstruktion som tillgängliggör rengöring och underhåll, ger längre livstid på ytbehandling av alla sorter. Rätt färgsystem för den miljö som konstruktionen är utsatt för gör också att hållbarheten blir så lång som möjligt. Nyckeln till en lyckad ytbehandling är god planering, eftertänksamhet och dialog bland alla inblandade parter!
Författare
Daniel Persson, Auktorisation för Rostskyddsmålning
