Göteborg Grand Central visar vägen – samarbete för återbruk

Hållbarhet, Konstruktion:
Mitt i Göteborg reser sig den nya centrala tågstationen – byggnaden ska inte bara bli en knutpunkt för hållbara resor, utan också ett föredöme för hållbart byggande. Stommen bär på en ovanlig historia: delar av stålet har redan tjänat sitt syfte en gång tidigare.
Annamaj Lasson visar några återbrukade stålbalkar som har bearbetats av VSAB och väntar för montage på stommen till Grand.

Hybridstomme med klimatfokus

Stomentreprenören Hybridge levererar en hybridstomme av trä, betong och stål till Göteborgs Grand Central (GGC). Materialen väljs med fokus på minimerad klimatpåverkan, vilket kräver kunskap om att optimera varje material och deras samverkan. I stålentreprenaden samarbetar Hybridge med entreprenören Västsvenska Stålkonstruktioner AB (VSAB) och teknikkonsulten Contruster, som står för stomprojekteringen. Allra lägst avtryck får byggmaterial som demonterats från gamla byggnader och kvalitetssäkrats för att användas igen – alltså det som återbrukas.

Joakim Wallström från VSAB visar några återbrukade stålbalkar som väntar på transport till Göteborg.
På änden av balken visar ”SB-R”-märkningen att det är en återbrukad stålbalk.

Återbruk i stålentreprenaden

Men för att lyckas med återbruk krävs ett nära samarbete mellan flera aktörer och ett tydligt engagemang från beställaren – i detta fall Jernhusens byggentreprenör, Peab. ”Det har varit enkelt för oss eftersom vi har haft en beställare som verkligen trycker på att ’det är det här vi vill och då hittar vi tillsammans vägarna för att nå dit också’ annars är det ju ofta det som sätter stopp” säger Annamaj Lasson, projektledare från Hybridge.

De röda komponenterna i modellen markerar återbrukade stålbalkar. Totalt består cirka 20% av stålet i projektet, inklusive sekundärsmide, av återbruk.

Parallellt med projekteringen tar Contruster fram material-önskelistor som skickas till VSAB för matchning med återbrukslagren hos grossisterna Stena Stål och Tibnor. Under arbetets gång anpassas stommens konstruktionslösningar för maximerad andel matchningar, samtidigt som nyheter i grossisternas återbrukslager bevakas. Så fort en matchning konstaterats behövs klartecken från beställaren för att projektet ska hinna boka materialet innan någon annan hinner före. ”Samarbetet är A och O för att lyckas. Det går inte att projektera ett hus och sen tänka att man vill ha en stor andel återbrukat” förklarar Julia Åhman, Marknads- och försäljningschef på VSAB. Grossisterna får stort beröm för pragmatiskt samarbete sinsemellan, i syfte att minska projektets totala avtryck. I deras åtagande ingår materialanskaffning och leverans. De lämnar även kvalitetsintyg baserat på provning, samt foton av elementen.

Helhetsgrepp på avtrycket

Stålet i den primära stommen kommer att bestå till 35% av återbrukat material. En siffra som främst begränsas av tillgången på demonterat, kvalitetssäkrat material. ”Beställarna vill mer än vad marknaden har just nu, vilket ju är positivt, för det är det som drar oss framåt” beskriver Julia.

Men för att även resten av stålet ska få ett lågt avtryck jämförs produkternas miljövarudeklarationer (EPD*). I en EPD anges det klimatavtryck materialet har vilket varierar mellan till synes likadana profiler. Variationen beror främst på andelen återvunnet material i de olika profilerna. En nyhet som används i GGC är produkter från SSAB Zero, en produktserie baserad på återvunnet material med bland annat konstruktionsrör. Andra sätt att hålla nere avtrycket är minimerat materialspill hos leverantörer genom framförhållning i inköpen, samt kloka val av godstransporter. *EPD – Förkortning: eng. Environmental Product Declaration

Här kan ses några av de återbrukade stålbalkarna som har monterats på plats och bär KL-bjälklagen.

Återbruk i framtiden

Annamaj och Julia avslöjar några av framgångsfaktorerna för återbruket i GGC:

  • En drivande beställare som förstår att en hög återbruksgrad är resultatet av ett engagemang under hela projektets gång.
  • Rutiner för återbruksarbetet och en gemensam ambition i projektgruppen inklusive grossisterna.
  • En primärstomme med grova profiler, vilket varit lättare att hitta hos grossisterna än mindre profiler. Mindre hantering per kilo av dessa profiler gör dem mer lönsamma att hantera och skarva till rätt längder.

Några kvarstående utmaningar är:

  • Digitaliseringsbehov – skanning av element och deras geometriska avvikelser samt automatiserad matchning mot konstruktionsmodell kan göra hanteringen billigare.
  • Begränsat utbud av små profiler – dessa kan bli mer lönsamma att lagerföra om en ökad digitalisering gör hanteringen billigare och mer effektiv.
  • Tillgång på kvalitetssäkrat material begränsas av vad som demonteras från befintliga byggnader – den största miljövinsten uppnås genom att riva mindre och demontera mer.

Författare
Olle Hagman Projektledare, SBI