Eftersom det inte används någon standardmetod i byggbranschen för evaluering av hållbarhet, där alla aspekter ingår, är det svårt att bevisa vilket material som är mest hållbart. Men examensarbetet konkluderar bland annat i att stål är ett hållbart byggmaterial och i vissa fall det mest hållbara valet. Detta baseras delvis på det faktum att stål är ett cirkulärt material med lång livslängd, eftersom dess egenskaper vanligtvis är oförändrade över tid. Såvida det inte utsätts för brand, korrosion eller utmattning. Jämfört med betong och trä är stål det enda materialet som kan ”upp-cirkuleras”, dvs. återvinnas för mer värdefull användning. Stål är även ett ”yt-effektivt” material, vilket innebär att genom att använda stål kan till exempel en balks dimensioner minska i jämförelse med trä och därmed ökar arealen som kan användas till annat, alternativt minskas den landareal som behöver nyttjas.
Det är kanske inte möjligt att säga att ett material är det mest hållbara alltid och överallt. Det har att göra med applikationen. Det är viktigt med ”rätt material på rätt plats”, och hybrida konstruktioner kommer förmodligen att vara de bästa lösningarna, även i framtiden. Men om det finns krav på stora öppna ytor, tunna bjälklag, höga belastningar eller om risken för explosion måste tas i beaktande, är det svårt att konkurrera mot stål.
För att få en översikt över hur olika aktörer inom byggbranschen arbetar med hållbarhet idag och i vilka situationer och av vilka anledningar stål väljs som byggmaterial, intervjuades 21 personer som verkar inom byggbranschen. Totalt var det sju civilingenjörer, fyra arkitekter, sju miljö- och hållbarhetsexperter och tre andra inom byggbranschen som deltog. Resultaten från intervjuerna delades upp i fyra sektioner; LCA och miljöbedömningsmetoder, hållbarhet, ekonomi och miljö, samt stål. Ett utdrag från resultattabellerna visas nedan
LCA och miljöbedömningsmetoder
Hållbarhet
Något som saknas är en allmän praxis/standard för att beräkna miljöpåverkan av material i byggbranschen. Beroende på mål och omfattning används livscykelanalys, LCA, på olika sätt, och få operatörer överväger hela livscykeln. Svårigheter med att samla in data och tolka resultat innebär att många personer inte använder metoden, åtminstone inte till fullo. Att bedöma ett material ur ett hållbarhetsperspektiv där alla tre dimensionerna miljö, ekonomi och social hållbarhet ingår, visar sig vara ännu svårare, och görs ytters sällan idag. I rapporten ”Sustainability assessment framework for low rise commercial buildings” jämförs dock olika designalternativ för kommersiella byggnadskonstruktioner med hjälp av MCDM. Detta är en metod som används för att hitta den mest hållbara bygglösningen. Stål ingick i både lösningen med lägst miljöpåverkan (ett stål – träsystem) och den mest ekonomiska (ett betong – stålsystem).
Ekonomi och miljö
Intervjuer indikerar att ekonomin har högre prioritet än miljön i byggbranschen idag. Vissa företag sticker ut och investerar mycket för att minska miljöpåverkan, men för att alla företag ska investera i miljön och nå klimatneutralitet 2045 krävs tydligare regelverk och incitament.
Stål
Många av stålets egenskaper visar sig vara kända för de flesta, fördelar som framhävs är: ”starkt”, ”lätt i förhållande till vikt”, ”flexibelt” osv. Å andra sidan är det fler som förknippar stål med stor miljöbelastning. Detta kan bero på flera saker, men stora mängder CO2-utsläpp från produktionen är nog den största anledningen till detta. Eftersom få tar med hela livscykeln, inklusive modul D i en LCA, när de bedömer ett materials miljöpåverkan får utsläppen från produktionen självklart stor betydelse.
För mig som gjorde undersökningen står det dock klart att stål är ett hållbart byggmaterial och i vissa fall det mest hållbara valet.
Läs mer på Internet
Examensarbetet kan du hitta här.
Författare
Hanna Brynhildsen
