Ett regelrätt och fungerande sätt att säkerställa stålets egenskaper
Tidigare artiklar i Stålbyggnad har diskuterat behovet av provningsprocedurer med definierade acceptanskriterier och provningsomfattningar samt metoder för att tillgodoräkna sig miljöfördelarna av att utnyttja återbrukade produkter. Idag finns krav- och processbeskrivningen MVR BS04:2021, som innehåller sådana provningsprocedurer. Den möjliggör kvalitetssäkring av bärande stål för återbruk. Under loppet av 2024 väntas dessutom en teknisk specifikation (CEN/TS 1090-201:2023) grundad på metoderna i processbeskrivningen som kan bidra till att koordinera återbruksarbetet inom EU.
Branschstandard – MVR BS04:2021
På uppdrag av Mekaniska Verkstädernas Riksförbund och Nordcert har ProDevelopment AB utarbetat en branschstandard, MVR BS04:2021 – Återbruk av stål i bärande konstruktioner – Krav- & processbeskrivning, som ger instruktioner för sortering och klassificering av stålkomponenter för återbruk som ingående produkter i bärande konstruktioner.
Rekommendationerna gäller för varmvalsade och kallformade profiler som ingår i statiskt och kvasistatiskt belastade bärande konstruktioner upp till och med utförandeklass EXC2 men principerna kan även tillämpas på andra produkter, bl.a. svetsade balkar, med vissa anpassningar och ytterligare kontroll.
Utifrån vägledningen i branschstandarden kan ett företag utveckla egna specifika rutiner för att bedöma egenskaperna hos återbrukat stål. Resultatet blir återbrukade ingående produkter med ett provningsintyg som styrker deras egenskaper och kan bifogas prestandadeklarationen vid CE-märkning efter tillverkning enligt SS‑EN 1090‑2 i en certifierad verkstad.
Fyra procedurer – A till D
I MVR BS04:2021 definieras fyra procedurer för säkerställande av de väsentliga egenskaperna enligt avsnitt 5.1 i SS‑EN 1090‑2. De fyra procedurerna benämns A till D. Vilken procedur som är aktuell beror av den information som är tillgänglig och vad som kan förväntas av materialet.
I avsaknad av information bör varje komponent provas (Procedur D), ett dyrt alternativ. Komponenter med dokumenterad historik, tex hämtade från en bygglovspliktig byggnad med känt byggår, kan däremot delas in i kontrollpartier som samlar komponenter med likadana egenskaper och funktion. Efter kontroll med oförstörande hårdhetsprovning kan en eller några få profiler representera hela gruppen och undergå förstörande provning.
Material tillverkat efter 1971 kan anses uppfylla samma krav som nytt stål (Procedur B). Undersökningar syftar till att bestämma en stålsort vilket kan göras med hjälp av en enda uppsättning förstörande provningar. Äldre material däremot behöver undersökas närmare och karakteristiska egenskaper tas fram genom en statistisk utvärdering (Procedur C), dvs med minst tre förstörande provningar. Om ursprungliga kontrolldokument fortfarande är tillgängliga och komponenterna är fullt spårbara räcker det med oförstörande provning (Procedur A).
Erfarenheter vid tillämpning
För att undersöka hur återbruk av stål kan göras praktiskt, miljömässigt och ekonomiskt gångbart, tillämpade Skanska och Stena Stål MVR BS04:2021 i ett första pilotprojekt. Projektet, med ID:14024, genomfördes med finansiellt stöd av SBUF. Konstruktionen som utfördes i återbrukat stål är en del av ett fläktrum på ett av Stockholmshusen som Skanska bygger åt Familjebostäder i Farsta, Stockholm. Som ersättning till profilerna som projekterades initialt hittade Stena Stål varmvalsade HEM-balkar som hade tjänat som testbord i ett laboratorium i Hisings Backa, Göteborg, sedan 1990-talet.
Att jobba med återbrukade produkter kräver en större flexibilitet vid projektering för att anpassa konstruktionen till det tillgängliga materialet. I detta fall var konstruktionen av enkel sort och endast några knutpunkter behövde ritas om vilket inte medförde några svårigheter. Att efterlysa profiler med kort varsel lär dock inte vara framgångsrikt i större skala och helst bör återbruksprocessen innehålla någon form av lagerhållning.
De återbrukade profilerna levererades i befintligt skick vilket försvårade arbetsflödet i verkstaden då gammal färg behövde avlägsnas manuellt. Om kunden inte uttryckligen vill och kan hantera rekonditionering bör leverantören av återbrukat stål kunna tillhandahålla kapade och blästrade produkter.
Produkternas kvalitet säkrades med Procedur B i MVR BS04:2021 och följande punkter lades till, förtydligades eller anpassades till de rådande förutsättningarna:
- kriterier för visuell inspektion,
- praktiska rekommendationer för bearbetning av ytor inför hårdhetsprovning,
- acceptanskriterier för sortering i kontrollgrupper,
- urval av profil till förstörande provning och uppskattning av säkerhetsnivån.
I rapporten till SBUF-projektet ingår ett exempel på bakgrundsdokument till egna rutiner och ett exempel på provningsintyg som kan användas vid CE-märkning. Båda har granskats och godkänts av RISE.
Enastående miljöegenskaper
Klimatpåverkan från återbrukat stål kan hanteras antingen inom ramen för miljövarudeklarationer (EPD) eller, på ett mer förenklat sätt, med klimatdeklarationer baserade på Boverkets generiska klimatdata. I båda fallen får utsläppen från råvaruförsörjning (modul A1), dvs demontering, sättas till noll, och Boverket räknar även med noll klimatpåverkan från transport och tillverkning i produktskede (modul A2 och A3). I en miljövarudeklaration bör transport och rekonditionering beaktas men deras påverkan blir ändå en bråkdel (under 0,05 kg CO2-eq/kg) av vad den är för nytt stål (ca 1,00 kg CO2-eq/kg). I pilotprojektet kunde klimatpåverkan minskas med hela 96%.
Regelverket beaktar dock inte materialeffektivitet och det är konstruktörens ansvar att inte använda för mycket material, även om återbrukat stål har nära noll utsläpp. En enkel tumregel är att inte ersätta nytt stål med återbrukat stål om det innebär en viktökning större än 50%.
Rimliga kostnader för provning
Återbrukat stål bör helst ses som en egen materialklass med särskilt goda miljöegenskaper och kvalitetssäkrat material kan säljas till minst samma pris som nytt stål och med en stor konkurrensfördel i projekt med miljöprofil.
För att återbruk ska vara ekonomiskt gångbart behöver kostnader för samtliga återbruksoperationer bli mindre än kundens betalningsvilja. Uppskattningar visar att skrotpriset utgör den största posten men denna tenderar också att följa samma trend som försäljningspriset och en någorlunda konstant marginal uppstår mellan skrot- och stålpris. Mest kritiska för lönsamheten blir därför demontering och provning.
Tack vare gruppering och oförstörande provning kan provningskostnaderna hållas på en rimlig nivå, i storleksordning 2 till 3 kr/kg. Dessutom är de enkla att uppskatta. Objekt med för få och lätta komponenter kan t.ex. lätt uteslutas.
Extra kostnader från demontering uppskattas i litteraturen till mellan 2 och 4 kr/kg men är svårare att kvantifiera och antagligen något som återbrukare behöver lära sig att uppskatta med tiden utifrån egna erfarenheter.
Europeisk standard CEN/TS 1090-201:2023
Sedan pilotprojektet ID:14024 har flera andra projekt tillämpat branschstandarden för att kvalitetssäkra återbrukat stål. Erfarenheterna från projekten har visat på möjligheter och bidragit med viktig praktisk information. Frågan om återbruk är högaktuell, även internationellt, och en gemensam europeisk teknisk specifikation, CEN/TS 1090-201:2023, om återbruk av stålkomponenter har förberetts av CEN/TC135/WG2. Förlagor till denna standard är bl.a. MVR BS04:2021 och engelska SCI/P427. Publicering väntas under 2024, vilket förhoppningsvis leder till att flera länder väljer att implementera gemensamma metoder för kvalitetssäkring. Men redan idag finns denna möjlighet för stålbyggnadsbranschen i Sverige.
Läs mer på Internet
Rapporten från pilotprojektet finns hos SBUF
Ladda ned krav- och processbeskrivningen på ProDevelopments hemsida
Författare
Wylliam Husson, ProDevelopment
Olle Hagman, Stålbyggnadsinstitutet
Projekteringsverktyg för återbruk av bärande stål
De senaste årens intresse för återbruk har resulterat i rapporter och riktlinjer som belyser olika aspekter av återbruksprocessen. Dock kvarstår ett gap mellan teori och praktik då projekt byggda av återbrukade bärverksdelar fortfarande är relativt ovanliga. Det finns också brist på kunskap hos konstruktörer kring hur tillgängliga återbrukade bärverksdelar kan arbetas in i projekt. Med detta som utgångspunkt skrev vi hösten 2023 vårt examensarbete “Integrating Reused Steel Elements in Structural Design” på Chalmers och WSP. I examensarbetet utvecklades ett projekteringsverktyg där återbrukade bärverksdelar i stål matchas mot en stomme i syfte att minimera mängden inbyggda CO2 ekvivalenter.
Byggindustrin står för en stor del av dagens CO2 utsläpp, och det blir allt viktigare att fokusera på cirkulära processer. Flera svenska stålleverantörer har börjat erbjuda lager, i rapporten kallat inventarier, av återbrukade bärverksdelar och utför även testning av dem enligt MVR:s riktlinjer. Trots tillgängliga lager och kunskap kring testning så är det fortfarande ovanligt att återbruk implementeras i designprocesser. Examensarbetet syftade till att utforma en metod för hur konstruktörer kan arbeta in tillgängliga återbrukade bärverksdelar i projekt. Detta med hänsyn till att dagens inventarier inte är oändliga och kan förändras över tid. Arbetet syftade även till att förstå hur man genom utformningsbeslut kan främja återbruk och på så sätt minska klimatpåverkan från en stomme.
Arbetsflödesutveckling & designprocess
Förutsatt att återbrukade element är testade så att de kan likställas med nya skiljer sig dimensioneringen inte åt. Utmaningen är snarare att välja placering och sammanfogning till en helhet samt att hantera förändringar i inventariet. Arbetets fokus var därför att utveckla ett verktyg som hjälper konstruktören att matcha tillgängliga element med en stomme. Verktyget har sedan testats genom att utforma en fiktiv kontorsbyggnad och matcha stålstommen med återbrukade element som fanns tillgängliga hos Stena Stål i september 2023 samt element från en tillfällig byggnad.
Matchningsverktyget
I arbetet kartläggs tre alternativa arbetsflöden som kan bli aktuella i återbruksprojekt beroende på elementens ursprung. Alla dessa flöden underlättas av att använda ett matchningsverktyg. Matchningsverktyget tar en stomme med nya element och byter succesivt ut dessa mot återbrukade. En matchning sker bara om det återbrukade elementet uppfyller krav på bärförmåga och stadga enligt Eurokod 3 och EKS 12 samt användarkrav på geometri. Verktyget är en Grasshopper-komponent programmerad i C# och optimerar matchningarna så att stommens inbyggda klimatavtryck mätt i kg CO2e minimeras. Det kompletteras av andra verktyg för att bestämma exempelvis snittkrafter och deformationer.
Arbetsflödet enligt Figur 1 inleds med att en centrumlinjemodell skapas och analyseras med FEM. Tvärsnitten som krävs om alla element i stommen var nyproducerade uppskattas och de tillgängliga återbrukade elementen sammanställs i ett Excel-ark. Informationen utgör matchningsverktygets utgångspunkt. Med hjälp av en sökalgoritm kallad A* erhålls en ny modell med uppdaterade tvärsnitt, samt information om matchningarna och stommens klimatpåverkan enligt Figur 2. Att matchningsproceduren görs automatiskt är fördelaktigt då stommens tvärsnitt snabbt kan uppdateras om förändringar sker under projekteringen. Avslutningsvis analyseras FEM-modellen med de uppdaterade tvärsnitten och verifieras enligt Eurokod.
Applicering av verktyget
För att testa det digitala matchningsverktyget utformades flera olika stommar till en fiktiv kontorsbyggnad. Syftet med detta var att kunna jämföra flera stommar mot varandra, genom att utvärdera bland annat deras klimatpåverkan och hur många nya element som kunde bytas ut mot återbrukade.
Efter den första matchningen valdes de två bästa skisserna ut för vidareutveckling. Baserat på statistik från verktyget som förklarar varför vissa element inte kunde matchas förfinades skisserna. På så sätt kunde klimatpåverkan minskas ytterligare. Exempel på ändringar var att skifta pelarrader för att få en större variation i spännvidderna och att utforma det stabiliserande systemet mer effektivt.
Efter den andra matchningen valdes den bästa skissen ut och en slutkontroll av de uppdaterade tvärsnitten gjordes.
Slutsatser
Från detta examensarbete dras slutsatsen att små utformningsförändringar gjorda för att gynna återbruket och designbeslut fattade med återbruk i åtanke kan leda till stora besparingar i klimatpåverkan. Med ett matchningsverktyg kan konstruktören spara tid vilket är fördelaktigt då designprocessen är repetitiv vid återbruksprojekt. Det kan också göra att fler utformningsalternativ hinner utredas och dess klimatpåverkan kan kartläggas vilket kan resultera i en bättre kvalité för projektet.
Läs hela examensarbetet här
Författare: Linnéa Gabrielsson, WSP / Maria Karlsson, WSP
Den första miljödeklarationen för återbrukad stålbalk
Stena Stål tar nu ytterligare ett steg i arbetet med att erbjuda sina kunder hållbara produkter och tjänster. Genom att få tillgång tillförlitlig och jämförbar information om produkters miljöpåverkan, Environmental Product Declaration (EPD), får kunderna ett bra underlag för till exempel upphandlingar, miljöcertifieringar och hållbarhetsrapporter. Nu utökas EPD även till att omfatta återbrukad balk.
– Vi arbetar ständigt med att minska vår klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. En stor del av detta handlar om att köpa in stål med lägre klimatpåverkan. Vi har nu uppdaterat befintlig EPD för balk och som ett resultat av resurseffektivisering och taktiska leverantörsval har miljöpåverkan på den balk vi erbjuder minskat från 1 020 kgCO2eq/ton till 674 kgCO2eq/ton, säger Niklas Sandberg, Branschchef bygg, Stena Stål.
Stena Stål presenterar dessutom marknadens första EPD på återbrukad stålbalk. Att använda återbrukade balkar innebär en 95% CO2-besparing jämfört med boverkets siffor för skrotbaserat stål och ger ett värde på 53 kgCO2eq/ton.
– Vi är stolta över att vara den första aktören i Sverige som erbjuder återbrukade balkar till bärande konstruktioner i byggen. Eftersom det är ett bra sätt att minska klimatpåverkan i olika byggprojekt tror vi den affären kommer att växa framöver, säger Christoffer Muhl Pollari, Branschspecialist Återbruk, Stena Stål.
– EPD:er är ett bra och brett accepterat verktyg för att bedöma miljöpåverkan. En EPD för återbrukat stål till bärande konstruktioner ser vi som ett viktigt steg i att normalisera användandet för återbrukad balk, fortsätter Christoffer Muhl Pollari.
Återbrukspass på Stålbyggnadsdagen 2023
En viktig del i stålbyggnadsbranschens hållbarhetsarbete är återbruket av konstruktionsstål. På Stålbyggnadsdagen 2023 delade några av branschens främsta återbruksexperter med sig av sina insikter och erfarenheter under Återbrukspasset. Resultatet blev en inspirerande och lärorik timme tillsammans med Wylliam Husson (ProDevelopment), Pelle Beckman (IVL Svenska Miljöinstitutet), Patrik Bjelovuk (Tibnor) och Thomas Larsson (Stena Stål), samt en sal full med nyfikna yrkespersoner från olika delar av Stålbyggnadsbranschen. Som moderator på Återbrukspasset, fick jag en unik inblick i den senaste utvecklingen på detta område och jag är glad att få dela några av de mest tankeväckande ögonblicken med er.
Wylliam Husson – Kvalitetssäkring av återbrukat stål
Wylliam har varit en central aktör i arbetet med att standardisera kvalitetssäkring av återbrukat stål i bärande konstruktioner. Bland annat som drivkraften bakom krav- och processbeskrivningen MVR BS04:2021, som innehåller metoder för sådan kvalitetssäkring. Den kom ut år 2021 och har sedan dess utgjort en viktig branschstandard som möjliggjort återbruk av konstruktionsstål i tilltagande skala på den svenska marknaden.
Wylliam berättade om huvuddragen i krav- och processbeskrivningen. Kvalitetssäkringen inleds med en bedömning av återbrukbarhet av demonterat material. I detta steg kontrolleras komponenterna för synliga skador och deras konstruktiva funktion dokumenteras tillsammans med konstruktionens uppförandeår och eventuell annan tillgänglig information. Nästa steg är själva kvalitetskontrollen som delas upp i fyra möjliga procedurer från A-D. Vilken procedur som får användas beror på den information som erhållits i återbrukbarhetsbedömningen.
Det är positivt för återbrukspotentialen om stålet är tillverkat år 1971 eller senare, eftersom byggstål sedan dess varit relativt standardiserat. Sådant stål har därför förutsägbara hållfasthetsegenskaper som går att koppla till dess hårdhet och detta stål kategoriseras i handboken som modernt stål. Modernt stål får hanteras med procedur A om ursprungliga kontrolldokument är tillgängliga, annars används procedur B. Hårdheten mäts på samtliga komponenter. I procedur A används resultaten för att verifiera befintlig dokumentation som sedan blir giltig även i komponenternas nya livscykel. I procedur B delas komponenterna in i kontrollpartier baserat på dimension och tidigare funktion. Den mjukaste komponenten i varje kontrollparti går sedan vidare till förstörande provning, utförd enligt samma förfarande som används vid verifiering av egenskaperna hos nytt stål.
Wylliam har fortsatt sitt standardiseringsarbete på EU-nivå, där nästa steg blev att utforma en teknisk specifikation (CEN/TS 1090-201:2023) grundad på metoderna från MVR BS04:2021, men med några ytterligare utvecklingar. En teknisk specifikation på EU-nivå innebär praktiskt taget att flera EU-länder kan välja att implementera de beskrivna metoderna för kvalitetssäkring av återbrukat stål.
Se Wylliams presentation här.
Pelle Beckman – Erfarenheter och framtid för återbrukat stål
Pelle, en erfaren projektledare inom hållbart samhällsbyggande och cirkulär arkitektur, belyste behovet av att göra byggbranschen mer cirkulär med tanke på dess betydande andel av det totala avfallet i Sverige, som uppgår till cirka 40%. Detta är särskilt relevant för att möta de globala utmaningarna som klimatkrisen innebär.
Centrum för Cirkulärt Byggande (CCBuild) fungerar som IVL:s samverkansarena för att öka cirkularitet inom byggande och förvaltning. CCBuild driver sin verksamhet enligt EU:s avfallshierarki, där resursminimering prioriteras främst, följt av återbruk och materialåtervinning. I hierarkin placeras energiutvinning och deponi längst ned och ska helst undvikas.
CCBuild främjar återbruk genom att vara en plattform för kunskapsutbyte, inklusive samverkansprojekt och en gemensam kunskapsbank. Dessutom erbjuder de digitala tjänster för återbruk, såsom en app för återbruksinventering, en produktbank som fungerar som databas för egna resurser och en marknadsplats för försäljning av material. Pelle avslutade sin presentation med att visa några exempel på tillgängliga stålkomponenter på marknadsplatsen och delade med sig av inspirerande exempelprojekt där CCBuilds medlemmar framgångsrikt har integrerat återbruk av stål i sina verksamheter. Nedanstående bilder visar ett exempel från Gjuteriet i Varvsstaden i Malmö, där en vacker befintlig stålstomme återbrukades på plats och bidrog till att ge karaktär åt gestaltningen. Denna typ av projekt exemplifierar inte bara hållbarhet utan visar också på det estetiska mervärde som återbruk av stål kan tillföra en byggnad.
Se Pelles presentation här.
Patrik Bjelovuk & Thomas Larsson – Hur beställer jag återbrukat stål?
Patrik och Thomas, företrädare för två konkurrerande stålleverantörer, intog scenen för att belysa leverantörernas återbruksengagemang. Eftersom de normalt sett konkurrerar inom branschen, var deras samarbete i denna fråga ett betydelsefullt inslag som signalerade en gemensam strävan bortom gränserna för deras egna affärsintressen. Ett ökat samarbete mellan aktörer pekades också ut som en nyckelkomponent för en framgångsrik utökning av återbruket. Framför allt med olika yrkesgrupper inom värdekedjan i nya konstellationer.
En central yrkesgrupp som Patrik framhöll som avgörande för återbruket är konstruktörerna. De kan möjliggöra återbruk i utformningen av sina handlingar, till exempel genom att hänvisa till MVR BS04:2021 i den tekniska beskrivningen. Thomas knöt också an till Wylliams föreläsning och betonade krav- och processbeskrivningens avgörande betydelse i leverantörernas dagliga arbete med återbruk.
Publikens nyfikenhet kring prissättningen av återbrukat stål adresserades: Är det billigare på grund av dess ”begagnade” natur, eller dyrare på grund av ökande efterfrågan på material med mindre fotavtryck? Svaret är att priset i stort sett är jämförbart med nytt stål. Den verkliga vinsten ligger emellertid i klimatbesparingen. Detta tydliggörs i diagrammet nedan, som jämför ungefärliga CO2-avtryck från ett ton konstruktionsstål beroende på om det är malmbaserat, skrotbaserat eller återbrukat.
Se Thomas och Patriks presentation här.
Denna timme tillsammans med branschkollegor, dedikerade åt att inspirera, sprida kunskap och stärka de nätverk som krävs för en utvidgning av stålbyggnadsbranschens återbruksarbete, var en upplysande och berikande erfarenhet. Med tillgängliga metoder och en växande efterfrågan finns en väg mot en mer hållbar framtid, det är nu upp till var och en att ta till sig denna information och integrera den i det dagliga arbetet för att maximera den klimatnytta vi kan skapa. Läs gärna vidare om metoder för kvalitetssäkring i MVR BS04:2021 på ProDevelopments hemsida. Det finns också en handbok till krav- och processbeskrivningen som kan köpas hos Svensk Byggtjänst.
Ett stort tack till alla som deltog i passet. Er närvaro och engagemang är avgörande för att driva förändring och göra verklig skillnad. Jag ser fram emot att fortsätta dessa viktiga diskussioner inom en snar framtid. Tillsammans skapar vi en stålbyggnadsbransch med ett banbrytande återbruksarbete. Tack!
Ladda ned krav- och processbeskrivningen på ProDevelopments hemsida: Processbeskrivning, MVR BS04:2021
Handboken i sin helhet kan köpas hos Svensk Byggtjänst: Handbok, MVR BS04:2021
Författare: Olle Hagman, SBI
Återbruk av stålbalkar från provisorisk skolbyggnad
På Kvarnholmen, Nacka, har Ebba Braheskolan senaste fyra åren haft en provisorisk Skolbyggnad. Byggnaden har bestått av moduler placerade på ett kraftigt ramverk av stålbalkar. Nu står den nya skolan färdig och uppdraget att riva den provisoriska konstruktionen gick till Rival Bygg Rivning Demontering AB. Tillsammans med beställaren så projekterade man för att kunna återbruka så mycket som möjligt av
stålet som ramverket bestod av. Genom ett samarbete med Stena Stål så kunde man kvalitetssäkra alla stålbalkar av modell HEA300 och skicka ned till Jönköping för kontroll, märkning och senare försäljning.
För att demontera stålet på ett säkert sätt användes en mindre mobilkran, den gjorde att arbetet gick smidigt och säkert och nu är stålbalkarna redo för nya projekt.
Författare: Lars Hamrebjörk
Pilotprojekt – klimatbesparing på 97 procent för återvunnet stål
För drygt ett år sedan påbörjades samarbetet mellan Sweco, Tibnor och DEKRA, för att undersöka potentialen i att återanvända stålprofiler från rivningsprojekt. Nu har det första återbrukade stålet sålts och monterats, och resultatet är positivt: en klimatbesparing på 97 procent, samtidigt som priset inte överstiger det för nytt stål.
Malmös gamla svävarterminal blev den första byggnaden att bidra med stålprofiler som monterades ned, fraktades till lager, kvalitetskontrollerades och såldes vidare. När stålet hade landat på hyllan, redo för ny försäljning, kunde man konstatera att klimatbesparingen blev hela 97 procent, jämfört med att köpa nytt stål.
– Vi har lagt en viktig pusselbit för att gå mot en cirkulär ekonomi och minska byggsektorns utsläpp. Nu hoppas vi att det här blir vardag, att det blir lika självklart för den som river en byggnad att sälja tillbaka sitt begagnade stål till stålförsäljaren som det är att lämna sina kläder till second hand, säger Emma Danielsson, hållbarhetschef Energy & industry och uppdragsledare på Sweco, och en av initiativtagarna till projektet.
Bild: En stålpelare i stomkonstruktionen på Svävarterminalen innan demonteringen.
En farhåga som fanns innan projektets start var att det inte skulle bli tillräckligt lönsamt att återbruka, men siffrorna från pilotprojektet visade att slutpriset blev detsamma som för nya balkar.
– Vi är väldigt nöjda med resultatet. Vårt mål var att undersöka modellen och få i gång processen, och det har vi lyckats med. Nu kan man för första gången köpa återbrukat stål på samma plats där man kan köpa nytt stål. Balkarna från Svävarterminalen var först ut, men fler rivningsprojekt är på väg in, säger Emma Danielsson.
Det lyckade resultatet innebär att Tibnor går vidare med att sälja återbrukat stål från rivningsprojekt även fortsättningsvis. Samtidigt har Sweco anpassat sina ritningar och konstruktioner så att den som bygger lättare ska kunna använda de olika varianter av återbrukade stålprofiler som finns tillgängliga.
Stålbalkarna blir en del i Stockholms avloppsvattenrening
Stålbalkarnas nya ägare blev Stockholm Vatten och Avfall, som har använt materialet i arbetet att göra Henriksdals reningsverk i Stockholm till ett av världens mest moderna.
– Det är alltid fantastiskt när vi kan återanvända material och minska vårt klimatavtryck. Jag tror att det här är en nisch som utvecklas ännu mer och sättas i större system på marknaden, säger Magnus Biderheim projektledare för Stockholms framtida avloppsrening hos Stockholm Vatten och Avfall.
– Vi behöver nya ögon och sätta samman helt skilda teknikområden och fortsätta dela erfarenheter med varandra. Det här är ett område där nyutbildade kan mer än många av oss som jobbat länge i branschen. Varje kilo återvunnet stål är en vinst för vår planet, säger Magnus.
Lumi – modernt återbruk genom hela projektet
Foto: Lars Hamrebjörk
Lumi ligger mellan Resecentrum och Fyrisån i Uppsala och renoveringen av hela fastigheten från 70-talet präglas av ett visionärt återbruk. Bland annat återanvänds så väl stålreglar som gipsskivor från de ibland 40 år gamla innerväggarna och blir ”nya” innerväggar under renoveringen. Plåt från takfläktrummen som
rivs återanvänds bland annat till en korgflätad plåtbeklädnad på det nya hiss-schaktet.
Lumi ligger i Södra city i Uppsala, ett område som utvecklas i snabb takt av Vasakronan i nära samarbete med Uppsala kommun. Målet är en hållbar stadsdel, ett nytt grönt stadsstråk och lösningar i framkant. Den befintliga byggnaden byggdes på 70-talet lite som en barriär för att markera ett tydligt avslut av innerstaden. Stora delar av Lumi demonteras i sin helhet, men det unika är att man utöver betongstommen tänjer på vad som går att återbruka. Man behåller tre byggnadskroppar som man kopplar samman med en ljusgård. Hela fastigheten präglas av ett visionärt återbruk där husets stomme behålls i sin helhet och tegelväggar i källaren bevaras där det är möjligt. Men för att kunna bygga på med
två nya våningar utan grundförstärkning rivs de befintliga betongfasaderna och ersätts med en ny fasadkonstruktion. Nya innerväggar byggs upp av demonterat tegel eller återbrukade gipsväggar.
Foto: Lars Hamrebjörk
Målsättningen är att 100 procent av skåpinredning till pentryn, dörrar och glaspartier ska vara återbrukade. Stålbalkar från stommen återbrukas som belysningsstolpar. Innerväggarna med stålreglar och gipsskivor från 70-talet demonteras och återbrukas i nya väggar och installationsprodukter som till exempel ventilationsdon, VVS-produkter och sanitetsporslin återanvänds. De plåtbeklädda takfläktrummen rivs för att kunna bygga på med två våningar på den gamla stommen. Plåten skärs varsamt ner, en del av materialet skärs i remsor och blir till en korgflätad beklädnad på det nya hiss-schaktet. Resten lagras för att sedan kunna användas och valsas om som ny takplåt.
För att återbruket av byggmaterial ska fungera rationellt och effektivt har man i projektet
jobbat fokuserat med digitaliserade processer. En av de ansvariga för digitaliseringsarbetet
är Per Höglin på Byggstyrning. Han ser stora möjligheter att utveckla arbetet med återbrukat
material om man gör det på rätt sätt.
– Vi bygger allting digitalt. Alla våra projektörer jobbar i molnet, live. Våra entreprenörer
använder den digitala modellen och bygger efter den. De har inga traditionella ritningar. Digitaliseringen
är en oerhört viktig del för att möjliggöra återbruket. Det är en förutsättning för att vi ska ha en effektiv godshantering annars blir det bara ett förråd med grejer i källaren, säger han.
Läs mer här
Författare: Lars Hamrebjörk
Inspelning av webbinarium om återbruk av stål
Missade du webbinariet i början av 2022 kan du nedan ta del av en inspelning. Webbinariet arrangerades av CCBuild och Stålbyggnadsinstitutet.
