Är ditt företag redo för återbruk och avancerad återvinning av EU-modell

Du kan bli mästare på cirkularitet – och visa det i Modul D

Det som är nytt idag är att EU-kommissionen förbereder ”ett lagstiftningsinitiativ för hållbar produktpolitik” [1] där kärnan är en breddning av ekodesigndirektivet till att inte bara gälla energirelaterade produkter, utan gälla bredast möjliga produktsortiment och få det att resultera i ökad cirkularitet. Ett exempel är byggprodukter.

Kommissionen pekar på tre huvudsakliga arbetsområden för att nå ökad hållbarhet och cirkularitet:

1. Designa hållbara produkter
2. Stärka konsumenter och offentliga upphandlare
3. Cirkularitet i produktionsprocesser

Produkt- och processdesign (punkt A och C ovan) innebär tillämpning av komplexa metoder och resonemang hanterade av specialister och är huvudsakligen företagsinterna affärsprocesser.  Fokus på kunder (punkt B ovan) kräver däremot dels kommunikationsförmåga och dels utveckling av nyckelindikatorer som leder till rationella beslut vilka främjar ett resurseffektivt samhälle. Indikatorer som är alltför förenklade och som inte tar hänsyn till alla relevanta faktorer kan å andra sidan leda till vilseledande information och kontraproduktiva beslut vilket vi återkommer till nedan när det gäller begreppet ”återvunnet innehåll”.

”Byggnation och byggnader” välj av kommissionen ut som en nyckelvärdeskedja i en ny övergripande strategi för ett samhälle byggt på ett hållbart sätt. En reviderad byggproduktförordning (CPR) kommer troligen de närmaste åren. Ett annat område som övervägs för översyn är mål för materialåtervinning i EU:s lagstiftning för bygg- och rivningsavfall och deras respektive materialspecifika fraktioner.

I standarderna EN 15804 för byggprodukter och EN 15978 för byggnader görs livscykelanalysen för produktskedet i modulerna A1-3, byggskedet i A4-A5, användningsskedet i B1-7 och slutligen slutfasen i C1-4. Fördelar och belastningar utanför byggnadens livscykel betraktas som ytterligare information och deklareras i modul D, som är obligatorisk i den senaste versionen av EN 15804 tillsammans med modulerna A1-3 och C1-4.

Modul D har följande egenskaper som stödjer handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och den nya strategin för en hållbar byggd miljö:

1. I modul D beaktas nettofördelarna med återanvändning och återvinning, uttryckt som minskad resursanvändning och minskade utsläpp, obligatoriska i EN 15804.
2. Modul D tar hänsyn till en eventuell förbättring eller försämring som återvinningsprocessen ger och kvantifierar därför så kallad ”downcycling” och ”upcycling”. Några bra svenska begrepp för detta finns tyvärr inte än men de beskriver kvalitetsförändringar till följd av återbruk eller återvinning.
3. Modul D fokuserar slutligen på byggproduktens återanvändbarhets- och återvinningsegenskaper men tar inte hänsyn till marknadens tillgänglighet av sekundärt material utan bara hur en viss produkt utnyttjas efter att användningsskedet är slut.

Modul D:s roll i förhållande till övriga moduler visas som den gröna rutan i denna förenklade figur. Primärt material, dvs från malm, (I) och sekundärt material, dvs skrot, (III) används i modul A1. Efter livets slutprocesser kan produkterna återanvändas eller återvinnas. Nyttan av återanvändning och återvinning beräknas med hänsyn till de resurser som används och utsläppen i processerna för att nå den punkt, substitutionspunkten (eng. point of substitution), där den återbrukade eller återvunna produkten kan jämföras med den produkten från den första livscykeln. En mer detaljerad förklaring finns i Bilaga F i den nya standarden för konstruktioner i stål och aluminium, EN 17662 som kommer under 2022.

Modul D är ett nödvändigt instrument för att deklarera hur väl byggmaterial fungerar i en cirkulär ekonomi då den klargör påverkan på utsläpp och resursanvändning vid återanvändning och återvinning. Vilka nyckelindikatorer kan vi då använda oss av för att bygga hållbart?

Återanvändbarhet och återvinningsbarhet är designfunktioner som kan bedömas utifrån data i modul D och visa hur väl en produkt lämpar sig för den cirkulära ekonomin. Detta borde vara centrala begrepp vid upphandling för ett hållbart byggande i en cirkulär ekonomi.

Förmågan för produkten eller materialet att bevara sitt värde genom flera produktlivscykler ligger även i dessa begrepp vilka stöds av Modul D. Greenwash är fortfarande ett problem även med en systematisk användning av modul D om kvalitetsaspekterna försummas. Vi som arbetar med material och byggande har alla en viktig uppgift att främja återvinning av hög kvalitet, undvika att legeringar blir föroreningar och istället återvinna hela metallvärdet. Detta kan göras genom att bli bättre på sortering vid källan och genom att införa automatiserad sortering med redan befintlig teknik. I det här arbetet måste hela värdekedjan i livscykeln involveras och samarbeta.

Andel återvunnet innehåll ger information som kan beräknas utifrån modul A1-data och kan deklareras som information i en miljödeklaration (EPD). För metaller bör det begreppet dock inte användas för lagstiftning eller för andra politiska ändamål, eftersom mängden skrot som finns tillgängligt på marknaden inte uppfyller efterfrågan. Politiska åtgärder som styr med återvunnet innehåll som styrparameter riskerar att leda till ökade miljöbelastningar, ökad transport, suboptimering av konstruktioner, marknadsstörningar och ineffektivitet.  Dessutom är nyttan med metallproduktion från skrot så hög, bland annat på grund av systemet för handel med utsläppsrätter, att konceptet med återvunnet innehåll inte leder till ytterliggare ökad cirkularitet.

Vem ska då betala för ökat arbete med sortering och manuell hantering? Att säga att det betalar sig själv är troligen ett önsketänkande, utan det blir som vanligt slutkonsumenten. Då måste det gå att redovisa vad hen får för pengarna. ”HÅLLBAR” och ”GRÖN” är värdeomdömen utan vetenskaplig grund som lätt kan missbrukas och förlora sitt värde. Vill du vara beredd på nya initiativ från EU och kunna redovisa hårda fakta så måste du bli vän med Modul D.

EN 17662 kommer i vår, mycket nöje!

Referens:
[1] A new Circular Economy Action Plan For a cleaner and more competitive Europe, Brussels, 11.3.2020 COM(2020) 98

Debattruta:

Är Modul D spekulation och bör utelämnas vid upphandling?

Tänk dig att du somnar ikväll och vaknar upp först år 2100 till en värld med mer än 10 miljarder invånare som lever på en bekväm, urbaniserad nivå. Mycket av det som byggdes på 2020-talet har nu nått slutet på sin livstid. Tänk dig vidare att inget av det som byggdes då går att återvinna och att allt nu måste ersättas av jungfruligt material, och det som rivs användas som fyllnadsmassa. Vilken dystopi! Tänk dig i stället att det mesta är byggt med återanvändningsbara komponenter och att det som inte kan återanvändas kan återvinnas till nya material och nya produkter utan att någonting går till deponi. En utopi.

De två scenarierna är naturligtvis spekulationer men det är vår uppgift som materialutvecklare, konstruktörer, byggare, upphandlare och återvinnare att tänka på kommande generationer och arbeta för att realisera utopin och undvika dystopin. Det innebär att vi måste leva med det okända och göra bästa möjliga bedömning av framtiden. Syftet med Modul D är att hjälpa oss med att kvantifiera såväl nytta som belastning vid återanvändning och återvinning med bästa möjliga data. Vilka data som ska användas avgör den som utvecklar det scenario som utgör Modul D.

Vad vi vet:

• Tillgång på lätt utvunna jungfruliga resurser kommer att minska.
• Resursåtgång och troligen emissioner vid utvinning av jungfruliga resurser kommer att öka. Vilka resurser som tas i anspråk kan däremot skifta, t ex från fossilt kol till el.
• Vår förmåga att hantera återanvändning och återvinning kommer att öka med ökad spårbarhet och förbättrade produkter och material.

Vad vi inte vet:

• Vilka processer för jungfruliga resurser som globalt kommer användas i framtiden och deras miljöpåverkan. Vi måste här göra rimliga antaganden.

När du utvecklar ett scenario i Modul D så är det viktigt att tala om vilka antaganden om framtiden det bygger på och kan motivera dessa. När du vidare tolkar Modul D så är det viktigt att sätta sig in i hur det underliggande scenariot ser ut och foga in det i den egna verklighets- och framtidsuppfattningen. Det här kan göras på många olika sätt. Det enda som inte är acceptabelt är att strunta i framtida generationer genom att inte ta hänsyn till Modul D.

Författare
Rutger Gyllenram, Kobolde & Partners