Sandwichpaneler på vägg monteras vanligen horisontellt, dvs. liggande mellan två bärande pelare med inbördes spännvidd på ca 6,0 m. Vertikalt montage förekommer, oftast med bakomliggande plåtprofiler för infästning mellan stomme och panel, men är mindre vanligt. Stålstomme är vanligast inom till exempel hallbyggnation men även betong- och limträstommar förekommer. När det gäller valet av korrekt infästning vid montage av sandwichpaneler finns det ett flertal olika parametrar att beakta.
Att beakta vid valet av rätt sandwichpanelskruv
Det första valet man ställs inför är att välja rätt gänggeometri, eller rätt skruv för rätt underlag, dvs. är det stål-, betong- eller träpelare. Är det stålstomme är det viktigt att skruven har en borrspets, eller borrkapacitet, anpassad till ståltjockleken. I valet ska man sträva efter att ha en borrkapacitet så nära stålets tjocklek som möjligt av flera skäl. För liten kapacitet gör att borrspetsen inte borrar genom stålet innan skruven börjar gängpressa, vilket får till följd att skruven går av på grund av för högt vridmoment. För hög kapacitet i förhållande till ståltjockleken gör att förbandets hållfasthet blir avsevärt lägre eftersom borrspetsens diameter blir större ju högre borrkapacitet skruven har. Idag finns spetsar med borrkapacitet på ca 25 mm på marknaden. Är stålet tjockare krävs förborrning och att man använder s.k. gängpressande skruv, dvs. skruv utan borrspets. I det fallet är valet av borrdiameter ytterst viktigt; ju grövre stål desto större borrdiameter och endast en tiondels millimeter kan ha avgörande betydelse. Vid trä- och betongpelare bör man sträva efter ca 50 mm infästningsdjup och i betong krävs givetvis förborrning med rätt borrdiameter.
Nästa parameter är val av rätt längd på skruven, vilket avgörs i sin tur av den s.k. klämlängden, dvs. tjockleken på det som ska monteras, i detta fall sandwichpanelens tjocklek. I begreppet klämlängd inkluderas även stom- och tätningsbrickans tjocklek i komprimerat tillstånd. Nästa val är vilket material skruven ska vara tillverkad i, ytbehandlat kolstål eller rostfritt stål. Det valet är i sin tur avhängigt på vilken utomhusmiljö skruven ska monteras i, dvs. vilken korrosionsrisk föreligger, livslängd på byggnaden, hållfastheten i förbandet osv. Nationella Hus AMA ger vissa anvisningar kring valet av skruv i rätt korrosivitetsklass i fasad. För sandwichpanelskruv i väderskyddat läge bakom plåtbeslag, s.k. pilaster, kan under vissa omständigheter ytbehandlat kolstål i korrosivitetsklass C3/C4 vara tillräckligt men normalt, enligt europeiska ETA, rekommenderas skruv i autentiskt rostfritt stål i klass A2/A4 som ger ett förband med garanterad hållfasthet över tid.
Vid bestämmandet av antalet skruvar per panel är överkragning av brickan över den yttre panelplåten till följd av främst vindlast (sugkraft) det dimensionerande kriteriet. Av det skälet är brickans diameter och den yttre plåtens tjocklek av avgörande betydelse. Det är alltså inte skruvens infästning i till exempel stålflänsen som är den svagaste punkten i förbandet. Karaktäristisk överkragningskapacitet ligger normalt runt ca 2,0 kN och den ökar alltså med ökad brickdiameter och ökad plåttjocklek. Olika tillverkares lastdata som karaktäristisk drag- och skjuvkapacitet samt tillåten nedböjning av skallen till följd av temperaturskillnader framgår av respektive ETA, som i sin tur är baserade på EOTA:s publikationer EAD, till exempel 330047-01-0602 för skruv i stålstomme och 332700-00-0601 för betongstomme. Vid försänkt montage, till exempel montage av slät pilasterplåt i skarven mellan två paneler, används särskild oval eller cirkulär plåtbricka med stor diameter och skruv utan vanlig tätningsbricka. Panelens yttre plåt försågas för brickan.
Vanliga felkällor vid montage
En av förutsättningarna för att en panelskruv ska ha borrförmåga i stål är att borrspetsen härdas vid tillverkningen så att den är hårdare än det material den ska borra genom. Med hög hårdhet och stort härddjup blir borrförmågan bättre, men egenskaper som borrförmåga, förmågan att uppta böjpåkänningar och motståndskraft mot korrosionssprödhet försämras. Det är viktigt att tillverkarens rekommendationer avseende varvtal på montageverktyget följs; vid för högt varvtal kan stålet i borrspetsen avhärdas vilket leder till att borrförmågan i det närmsta försvinner helt – man bränner spetsen. Viktigt är också att inte trycka för hårt med maskinen mot underlaget; en kraft på ca 20 kg är tillräckligt. Tumregeln är att ju tjockare stål skruven ska borra genom, desto lägre varvtal. Ett varvtal på ca 1300 rpm är till exempel normalt för en självborrande panelskruv med borrkapacitet på ca 12–14 mm. För gängpressande skruv rekommenderas varvtal på ca 300–600 rpm. Djupanslag på skruvdragaren bör användas vid montage för att inte överdra tätningsbrickan.
När det gäller infästning i betongstomme är det viktigt att använda borrdiameter enligt skruvtillverkarens anvisning. Till exempel är borrdiameter 5,0 mm en vanlig rekommendation för panelskruv med stamdiameter 6,3 mm, men i vissa fall, i till exempel hård, nytillverkad prefabricerad betong kan det krävas borrdiameter 5,2 mm, annars riskerar skruven att gå av till följd av för högt vridmoment under montaget. Skruven får inte dras så hårt att brickan skadas eller tätningsfunktionen inte uppfylls. Självfallet är det viktigt att erforderligt antal skruv per panel, eller per m², används och detta är konstruktörens ansvar. Normalt krävs fler antal skruv i randzonerna/hörnen och antalet skruv ökar med höjden på byggnaden till följd av ökad vindlast, som i sin tur varierar med terrängtyp och geografisk placering osv.
Avslutningsvis är kännedom om korrekt korrosivitetsklass med tanke på miljön där skruven ska monteras mycket viktigt; fungerar ytbehandlad kolstålsskruv eller krävs det en rostfri skruv? I vissa miljöer som till exempel simhallar och vägtunnlar, där klor förekommer i en miljö med lågt pH-värde, bör ytbehandlat kolstål faktiskt användas framför rostfritt stål av det skälet att rostfritt stål är känsligt för spänningskorrosionssprickning i denna typ av miljöer.
Författare
Jörgen Håkansson, Försäljningsingenjör Bygg, EJOT Sverige AB
