När ett företag i byggbranschen drabbas av att uppdragsgivaren går i konkurs så hamnar företaget i kategorin oprioriterade fordringsägare och går med största sannolikhet miste om sina fordringar. Hur ska företaget kunna bedöma risken för att drabbas av detta? Och kan man vidta åtgärder i förebyggande syfte? Vi bad Mats Jakobsson, auktoriserad revisor på BDO, att svara på Stålbyggnads frågor.
Mats Jakobsson: ”Därför är det viktigt att företaget håller koll på alla tillkommande kostnader. Även där måste man kunna visa ett gediget underlag som styrker argumenten.”
Vilken typ av byggföretag löper större risk än andra att drabbas av detta öde?
– Det är alltid en högre risk om man har en stor del av verksamheten knuten till en och samma uppdragsgivare. Det handlar som vanligt om att man inte bör lägga alla ägg i samma korg. Små bolag brukar heller inte ha mycket eget kapital, vilket är en viktig faktor i den händelse att uppdragsgivaren går i konkurs. Då blir ju motståndskraften mindre med ökad risk för egen konkurs som följd.
Vilka förebyggande åtgärder kan företag vidta för att minimera risken att drabbas av en konkurs för uppdragsgivaren?
– Först och främst är det viktigt att löpande fakturera för utfört arbete. Att vänta med att fakturera innebär att man bygger upp en risk. Vidare ska man se till att hela tiden ha underlag, där det framgår vilket arbete man har gjort, när det utfördes, av vilka samt hur många arbetstimmar det krävdes. Detta är viktigt om det i ett senare skede blir en tvist mellan uppdragsgivaren och företaget. Men det kan också hända att det blir någon tilläggsdel i jobbet, som företaget vill ha extra betalt för. Då gäller det att ha ett gediget underlag som styrker det.
– Arbetet med underlag bör skötas dagligen, eftersom minnet lätt sviker om man väntar med att fylla i papperen. Då blir det svårare att ha ordning och reda på till exempel tidsredovisningen.
Mycket vanligt är också att kostnader ökar under tiden som ett uppdrag pågår, utöver det pris som angavs när offert lämnades, och att det då blir diskussion om priser. Därför är det viktigt att företaget håller koll på alla tillkommande kostnader. Även där måste man kunna visa ett gediget underlag som styrker argumenten.
– Men det allra mest grundläggande är ändå att man inte ska fortsätta jobba om uppdragsgivaren slutar att betala den löpande faktureringen i takt med att fakturorna förfaller till betalning.
Vilka punkter är särskilt viktiga att få med i avtalet som ligger till grund för ett uppdrag?
– Det allra mest grundläggande är att det verkligen finns ett avtal. Det är faktiskt alldeles för vanligt att det slarvas med det, och då särskilt om det rör sig om en liten beställare. Det kan till exempel vara så att beställaren ringer och säger: ”Kan du komma snabbt? Det är bråttom.” Då kanske företaget struntar i, eller möjligen glömmer, att det bör skrivas ett avtal. Dessutom är det viktigt gentemot försäkringsbolag att det finns ett avtal. Generellt är det nämligen så att om det saknas avtal för ett uppdrag så är det heller inte säkert att företagets ansvarsförsäkring gäller för uppdraget. Oftast finns det dock standardavtal i en bransch och dessa bör man också utgå ifrån. Att ha ett avtal när jobbet startar är också ett sätt att förebygga att det uppstår en schism i ett senare skede.
Hur försäkrar sig företaget om att uppdragsgivaren är seriös?
– Vill inte uppdragsgivaren teckna avtal då kan inte heller denne betraktas som seriös. Sedan ska man kolla upp om uppdragsgivaren har betalningsanmärkningar samt begära en kreditupplysning för att kontrollera vilken kredit som kan lämnas till kunden. När det gäller ett bolag så kan kreditupplysning inhämtas utan att bolaget ifråga blir informerat om att det görs.
Om uppdragsgivaren av någon anledning inte vill betala, vad kan företaget göra då?
– Om man inte får betalt ska man skicka kravet till inkasso. Ett problem är dock att varken inkasso eller kronofogden driver in tvistiga fordringar. Då måste du istället stämma beställaren, vilket kan bli dyrt om du förlorar i domstolen. Därför kan det vara klokt att noga överväga ett sådant drag. Även här gäller dock betydelsen av att ha ett tydligt reglerat avtal. Finns det ett sådant och beställaren inte har betalat så faller bevisbördan i tvisten på beställaren.
Finns det tidiga signaler som företaget bör vara uppmärksamt på och då bli extra försiktig?
– Återigen, om man inte får teckna ett riktigt avtal så ska man dra öronen åt sig på en gång, om det nu inte handlar om ett mindre jobb för några tusenlappar.
Hur bör byggföretaget agera gentemot konkursförvaltaren?
– Då gäller det att ha koll på och att bevaka sina fordringar. Man ska inte vara säker på att det konkursade bolaget har skött sin redovisning korrekt. Därför är det viktigt att tala om för konkursförvaltaren vilka fordringar man har.
I hur stor utsträckning bör ett byggföretag anklaga sig självt för godtrogenhet och naivitet om det har drabbats av att uppdragsgivaren har gått i konkurs?
– Om man har utfört jobb åt ett uppenbart skumraskföretag, då ska man absolut anklaga sig själv. Annars tycker jag inte att man behöver skämmas över att drabbas av att uppdragsgivaren går i konkurs. Särskilt inte om man har ett avtal och har gjort vad som kan förväntas.
Ny lag om företagsrekonstruktion
En företagsrekonstruktion innebär att ett företag som kan bedömas ha livskraft och utvecklingsmöjligheter ska få hjälp för att undvika en konkurs. Sedan den första augusti 2022 gäller en ny lag om företagsrekonstruktion (SFS 2022:964). Den nya lagens syfte är att göra rekonstruktionsförfarandet mer effektivt än tidigare.
Den nya lagen ger gäldenärer, borgenärer, rättighetsinnehavare och rekonstruktörer nya verktyg att arbeta med vid en företagsrekonstruktion. Den innebär bland annat att inte bara en ekonomisk uppgörelse, utan även andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem, ska kunna ingå i en rekonstruktionsplan.
Lagen innehåller också en skärpning av det så kallade livskraftstestet – det test som används för att bedöma chanserna att säkra den fortsatta verksamheten genom en rekonstruktion.
Risk för insolvens
Formuleringen i lagen vad gäller risk för insolvens* har också ändrats, påpekar Mats Jakobsson, auktoriserad revisor på BDO.
– Nu är det tillräckligt att det finns risk för insolvens. Tidigare var kravet att bolaget antingen skulle vara, eller inom kort förväntades bli, oförmöget att betala sina förfallna skulder. Motiveringen till ändringen är att antalet framgångsrika rekonstruktioner förväntas öka om företag tar tag i ekonomiska problem i tid. Lagen ger även företaget som är i rekonstruktion möjlighet att säga upp varaktiga avtal i förtid, till exempel ett kostsamt hyresavtal.
Det nya rekonstruktionsförfarandet innebär i många fall en prövning av frågor som är mer komplicerade jämfört med förfarandet enligt den tidigare lagstiftningen. Tidigare skulle en rekonstruktionsplan tas fram. Med den nya lagen ska den framtagna planen dessutom antas genom omröstning där fordringsägarna delas in i olika kategorier. Därefter ska planen även fastställas av domstolen. För att säkerställa kvalitet och effektivitet så har därför kraven på rekonstruktörer skärpts, och dessutom har de ställts under tillsyn. Vidare så har handläggningen av rekonstruktionsärenden koncentrerats till färre tingsrätter än tidigare.
– Tanken med en rekonstruktion är god, konstaterar Mats Jakobsson. Det kan till exempel vara så att företaget drabbas av att en stor kund går i konkurs, men att företaget ändå i övrigt är livskraftigt och går bra. Rekonstruktionen gör det då möjligt att hantera de delar som orsakat att bolaget kommit på obestånd, säger Mats Jakobsson.
Livskraft i grunden
Mats Jakobsson nämner pandemin som ett bra exempel på en sådan händelse. Många företag som fick problem på grund av pandemin var i grunden sunda.
Samtidigt betonar Mats Jakobsson att en rekonstruktion även innebär en kostnad för bolaget.
– Därför måste det finnas en del kapital kvar i bolaget. Man måste också kunna bevisa att orsakerna till obeståndet är sådana att det finns skäl att hävda att bolaget i grunden har livskraft. Sannolikt torde det också förväntas när en rekonstruktionsplan tas fram att även ägarna är med och bidrar genom att skjuta till pengar. Detta för att motivera fordringsägarna att godkänna planen.
Slutligen påpekar Mats Jakobsson att det i förarbetena till den nya rekonstruktionslagen betonas att målsättningen med ändringarna i lagen är att företag som i grunden är livskraftiga ska kunna få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen blivit så djup att en konkurs är oundviklig.
* oförmåga att betala skulder, obestånd.
Artikeln först är publicerad i Plåt & Vent Magasinet
Författare
Björn Lundbeck
