Översynen av BBR och EKS [1] är ett regeringsuppdrag som Boverket har fått eftersom reglerna behöver moderniseras och förenklas. Syftet är också att förbättra möjligheterna att ta fram nya innovativa lösningar inom byggandet. När reglerna arbetas om förs de över till en ny regelmodell. Två av principerna som har formulerats som utgångspunkt för modellen är att reglerna ska vara föreskrifter utan allmänna råd, och att de inte ska hänvisa till standarder. Det innebär att reglerna kommer att ange de bindande kraven utan att ange möjliga sätt att uppfylla dem. Det blir på detta sätt en renodling av statens roll som kravställare.
Enligt den nya modellen kan reglerna som preciserar kraven inom det specifika området skrivas med en (eller fler) av tre olika preciseringsnivåer A, B och C. Preciseringsnivåerna är en av beståndsdelarna i den likriktade struktur som reglerna ska ha efter översynen, och de är till för att kunna anpassa hur preciserade föreskrifterna behöver vara för att statens krav ska kunna uppfyllas i tillämpningen. Utgångspunkten är att Boverket inte ska reglera mer än vad som behövs. De olika områdena i byggreglerna kan tänkas ha regler med olika preciseringsnivå. Beroende på hur väl reglerna fungerar vid byggsektorns tillämpning är det därför möjligt att regler med en högre preciseringsnivå kan föras över till en lägre preciseringsnivå efter hand. Denna förflyttning till en lägre preciseringsnivå skulle då inte ses som en ändring av regeln.
Parallellt med att den nya regelmodellen tas fram görs en översyn av reglerna om skydd mot buller (nuvarande avsnitt 7 i BBR), som utgör en prototyp. På detta sätt får regelmodellen en konkret beskrivning med hjälp av prototypen. Förslaget till nya regler om skydd mot buller beräknas färdigställas under hösten 2020 och skickas ut på remiss före årsskiftet. Vi beskriver här hur Boverket så här långt tänker sig att de nya reglerna skulle kunna se ut, men arbetet under hösten kan alltså påverka detta.
Preciseringsnivåer i reglerna
Enligt den nya regelmodellen är alltså tanken att reglerna kan formuleras med någon eller några av tre preciseringsnivåer A, B och C. A har lägst preciseringsgrad och formuleras i kvalitativa krav, utan några uttryckliga kvantitativa krav. Preciseringsnivå B innebär att egenskaperna regleras i ett eller ett fåtal sammanvägda kvantitativa krav, som anges (exempelvis i siffror eller andra storheter). I nivå C anges kvantitativa krav som måste uppnås, för olika situationer.
Som exempel kan vi beskriva hur det skulle kunna genomföras i reglerna om skydd mot buller (dvs. buller som medför olägenheter för människors hälsa). Dessa regler innehåller två delar, dels krav på skydd mot buller i lokaler, dels krav på skydd mot buller i bostäder. När det gäller krav på skydd mot buller i lokaler hänvisar gällande regler i ett allmänt råd till delar av en svensk standard, SS 25268. När vi på Boverket har haft dialoger med aktörer i sektorn har vi uppfattat att många byggherrar eller beställare väljer att bygga lokaler med bättre skydd mot buller än det som är statens miniminivå. Utifrån detta resonerar vi att även med regler med en låg preciseringsnivå, preciseringsnivå A, skulle kraven på bullerskydd för lokaler kunna tillämpas tillfredsställande. Reglerna kan ange kvalitativa krav, vilka ljudegenskaper som ska beaktas, men inte några kvantitativa krav, i siffror.
De delar av reglerna som är krav på skydd mot buller i bostäder skulle istället kunna ha preciseringsnivå C. Kraven formuleras då med kvantitativa krav som lägst måste uppnås, för olika situationer. På detta sätt kan en viss lägsta nivå för ljudmiljön i bostäder säkras, samtidigt som det skulle öka möjligheterna att optimera lösningar, med hänsyn till typen av projekt och vilka förutsättningarna är.
Jämfört med reglerna om bullerskydd i avsnitt 7 i nu gällande BBR skulle de största skillnaderna vara dels att reglerna inte innehåller annat än bindande krav, dels att kraven är betydligt mindre omfattande.
Bestämmelser om projektering och utförande, m.m.
Förutom krav inom det specifika området (exempelvis bullerskydd, tillgänglighet eller energihushållning) kan reglerna innehålla vissa övergripande bestämmelser, som är samma oberoende av vilket område kraven gäller. Dessa övergripande bestämmelser kan innehålla bindande krav på sådant som projektering och utförande och på kontroll. Motsvarande regler finns redan idag som bindande krav i EKS Avdelning A, men i BBR är motsvarande regler allmänt råd och alltså inte bindande.
Om de materiella reglerna inte längre preciseras i lika hög grad, samtidigt som allmänna råd om hur kravet kan tillämpas tas bort, kan krav behöva ställas på projektering och utförande. Tillämparens ansvar för att ta fram lösningar som uppfyller kraven kan tydliggöras genom bindande krav på en fackmannamässig projektering och ett fackmannamässigt utförande. Att byggnaden efter färdigställandet kan uppfylla reglernas krav kan på detta sätt säkerställas i högre grad. Med fackmannamässigt avses i så fall projektering och utförande baserat på vedertagna metoder, men inte krav på certifiering. Även krav på kontroll kan behöva ställas, av samma skäl som för kraven på projektering och utförande. För att kvalitetssäkra byggprocessen kan de övergripande bestämmelserna inkludera föreskrifter om att kontroller ska genomföras och att resultatet av dem ska dokumenteras. Krav skulle då ställas även på utförandet av själva kontrollerna, beroende på när i byggprocessen de genomförs.
Vad händer framöver
Under hösten fortsätter arbetet med dialog med sektorn på olika sätt. Regeringsuppdraget rapporteras senast 20 december i år. I samband med det kommer även förslaget till nya regler om skydd mot buller att skickas ut på remiss. Det innebär att nya regler om skydd mot buller skulle kunna träda i kraft 1 januari 2022. Den fortsatta översynen av bygg- och konstruktionsreglerna kommer att genomföras efter hand, och flera områden påbörjas under hösten 2020. När det gäller konstruktionsreglerna så beräknas det arbetet starta 2021, och det är ännu inte bestämt hur Boverket kommer att göra med eurokoderna.
På Boverkets webb har Möjligheternas byggreglers egna sidor, med kortadressen www.boverket.se/mojligheternasbyggregler. Där finns aktuell information om arbetet i projektet, och den uppdateras kontinuerligt.
Författare
Agnes Jensen-Carlén, Boverket
[1] ”Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd” och ”Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)”
