Den befintliga hållbarhetsrapporteringen har blivit urvattnad. Bolagen rapporterar och redovisar till stor del enskilda och selektiva hållbarhetsinsatser. Detta har försvårat för investerare, intressenter och allmänheten i stort att kunna jämföra olika alternativ med varandra. EU:s taxonomin har som syfte att vara ett system där alla berörda ska rapportera enligt gemensamma mål och tekniska kriterier. Bolag med mer än 500 anställda behöver rapportera sin verksamhet, liksom finansiella institutioner som behöver uppgifter från bolagen de investerar i. Det finns dock inga krav på att uppfylla alla krav inom taxonomin. Kravet är att rapportera hur taxonomi-enlig man än är. Vissa kommer att vara 2%, andra 25% eller 75% (av omsättning, kapitalutgifter, driftkostnader) taxonomi-enliga.
Taxonomin utgörs av sex mål och omfattar olika näringsindelningar. De näringar som är av störst intresse för aktörer inom stålbyggnad är bland annat aluminiumtillverkning, järn- och ståltillverkning samt bygg- och fastighet.
För att en verksamhet ska anses som hållbar enligt taxonomin ska den ge ett väsentligt bidrag till ett av de definierade målen, samtidigt som verksamheten inte får orsaka betydande skada på övriga miljömål genom den så kallade Do No Significant Harm-principen. De sex miljömålen är:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till cirkulär ekonomi
- Förebyggande och begränsning av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Är man en producent inom järn- och ståltillverkning och ska medföra ett väsentligt bidrag till målet begränsning av klimatförändringar får man inte överstiga 1,331 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt (råjärn). För gjutgjärn går gränsen vid 0,299 koldioxidekvivalenter per ton produkt. Kraven är alltså väldigt detaljerade, samtidigt som man inte få orsaka betydande skada på övriga fem miljömål, exempelvis skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Vad kommer EU:s taxonomi innebära i praktiken? Först och främst att rapportering och redovisning kommer att ske enligt ett gemensamt system. Det går inte att välja vilken typ av insatser eller prestanda som vi vill visa eller inte. Detta kommer att skapa mer transparens och jämförbarhet, som i sin tur kan leda till att investerare vänder blickarna mot de mer hållbara alternativen. Det är sannolikt att investerarepå kommer att bedöma de bolag som har en låg grad av taxonomi-enlighet som riskfyllda. Satsar man inte på hållbarhet i sin verksamhet finns det en stor risk att man förlorar investeringskapital, för ingen vill väl investera långsiktigt i en icke hållbar eller icke framtidssäkrad verksamhet?
EU:s taxonomi kan även ses som ett system för att ta temperaturen på omställningen till en modern resurseffektiv ekonomi. Eftersom man ska rapportera varje år så kommer omvärlden att kunna följa hållbarhetsutvecklingen i bolaget, precis som man kan följa den ekonomiska utvecklingen genom att läsa årsredovisningar och andra finansiella rapporter. Andra kommande styrmedel som klimattullar eller koldioxidskatter kommer att göra det dyrt att inte investera i hållbara lösningar. EU:s taxonomi är systemet som visar vilka som sitter i förarsätet och vilka som hamnar efter.
För projektörer kommer därmed hållbarhetsfrågor att landa dels som perspektiv att förstå ur ett kundperspektiv, dels som konkreta designparametrar. Tillsammans med utvecklingen av lagen om klimatdeklarationer kommer taxonomin sannolikt leda till att vi ställs inför klimatbudgetar som måste hållas. Hur mycket koldioxid som en konstruktion leder till blir då en fråga man måste hantera som konstruktör i sitt arbete. I närtid kan vi också lägga till aspekter som leveranssäkerhet (ökad råvarubrist och ökad konkurrens från nya materialleverantörer), återbruk av konstruktionsdelar (cirkulära affärsmodeller kräver cirkulära materialflöden), helhetssynen på livscykeln (fastighetsförvaltning har normalt inte ingått i projektörens sfär) och automatiserad projektering (Artificiell Intelligens och robotiserad processautomation är redan här). Vi kan alltså tydligt se en ny yrkesroll för konstruktörer, med nya perspektiv på sin uppgift. Kompetensskiftet har startat i tillverkningsindustrin och når inom kort även bygg och fastighet. Här är EU:s taxonomi en av många faktorer som driver på utvecklingen.
Läs mer på Internet
- Allt du behöver veta om EUs taxonomi för hållbara investeringar:
- EU taxonomy for sustainable activities. What the EU is doing to create an EU-wide classification system for sustainable activities:
Författare
Adnan Jahic, WSP Sverige
Dan Engström, WSP Sverige
