Inom byggsektorn är stål ett kritiskt material i alla typer av konstruktioner, och efter betong är stål ett av de material som står för störst klimatpåverkan inom byggsektorn.
Stålindustrin i sig är energiintensiv och använder bland annat stora mängder kol i processen från järnmalm till stål. Bara i Sverige stod stålindustrin år 2024 för 12 % av alla växthusgasutsläpp. För att nå betydande utsläppsminskningar krävs därför nya metoder och ny teknik. Här är den vätgasbaserade Hybrit-tekniken, framtagen av SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall, en avgörande innovation. Genom att ersätta den masugnsbaserade produktionen från malmråvara möjliggör tekniken tillverkning av fossilfritt stål.
Peab och SSAB i unikt partnerskap för att utforska potentialen
År 2021 gick Peab och SSAB in i ett partnerskap kring det fossilfria stålet, med målet att genom pilotprojekt och gemensam forskning utforska potentialen med fossilfritt stål inom bygg- och anläggningsprojekt.
Under 2025 publicerade företagen en gemensam forskningsrapport där klimatnyttan med fossilfritt stål utretts genom att analysera hur materialet påverkar bygg- och anläggningsprojekt ur ett livscykelperspektiv. Forskningsprojektet genomfördes med finansiellt stöd av SBUF och syftet var att ta fram ett robust underlag för att bedöma möjliga klimatbesparingar vid användning av stål producerat med Hybrit-tekniken.
Hybrit-initiativet
Under 2016 lanserades det så kallade Hybrit-initiativet, och fyra år senare började en pilotanläggning för forskning och utveckling av den vätgasbaserade Hybrit®-tekniken att byggas i Luleå. Resan gick fort och redan 2021 kunde pilotanläggningen producera den allra första fossilfria stålplåten.
– Marknaden låter inte vänta på sig, vi ser ett enormt intresse för de koldioxidreducerade stålen, säger Jonas Larsson, miljöchef på SSAB.
Med koldioxidreducerade stål menas stål som producerats med mycket låga koldioxidutsläpp och med fossilfri energi. SSAB har idag två sådana produkter: fossilfritt stål baserat på malmråvara och framställt med Hybrit-tekniken, samt den redan kommersiellt lanserade produkten SSAB Zero™, där råvaran är återvunnet stålskrot.
I forskningsprojektet låg fokus på det fossilfria stålet, eftersom SSAB Zero™ inte hade lanserats när studien inleddes. Men på sikt, när dessa två stålprodukter båda nått full industriell skala, förväntas klimatavtrycket att bli ungefär det samma för båda produkterna.
Minskning med minst 80 %
I forskningsprojektet har klimatavtrycket för SSABs fossilfria stål studerats. För det stålet är råvaran järnmalm och stålet har framställts med den vätgasbaserade Hybrit-tekniken och fossilfri energi. Klimatavtrycket har kunnat bedömas genom att beräkningsmodeller som redan fanns för befintliga miljödeklarationer för andra stål har anpassats till Hybrit-tekniken och fossilfri energi.
I studien bedöms klimatavtrycket för fossilfritt stål till cirka 0,4 kg CO2e/kg stålprodukt, eller en minskning på omkring 80–90 % jämfört med konventionellt stål. En enorm minskning i klimatavtryck, men fullt realistiskt enligt SSABs miljöchef Jonas Larsson:
– En sådan här bedömning är förstås alltid kopplad till vissa osäkerheter, men även om det kan vara utmanande att nå dessa resultat i ett inledande skede får det angivna klimatavtrycket ändå anses vara fullt realistiskt sett över en längre tid.
Behovet av flera råvaror
Stål används överallt och är en förutsättning för att bygga samhällen och infrastruktur. Men samtidigt som stål är ett av världens mest cirkulära material, med utmärkta återvinningsegenskaper och en hög återvinningsgrad, så har stålkonstruktioner också en väldigt lång livslängd som påverkar tiden för när återvinningen kan ske. I kombination med en stigande stålkonsumtion i världen behöver stålindustrin därför producera stål från både järnmalm och skrot för att täcka det totala behovet. Vilket även betyder att för att möta redan uppsatta klimatmål behöver stålindustrin ställa om till en långsiktigt hållbar ståltillverkning – oberoende av järnråvara.
Figur 1: Behovet av stål i världen och dess ursprung. Källa: Jernkontoret.
Väsentlig reduktion
När den storskaliga produktionen av fossilfritt stål är i gång kommer miljödeklarationer att finnas tillgängliga för dessa produkter. Men tills dess kan skillnaden i klimatavtryck mellan det konventionella masugnsbaserade stålet och de nya koldioxidreducerade stålprodukterna illustreras genom en jämförelse med SSAB Zero™. Tydligt blir att det koldioxidreducerade materialet visar ett väsentligt lägre klimatavtryck.
Figur 2: Klimatavtryck (GWP), EPD-modulerna A1-A3.
– Utbudet av stålkvaliteter för våra koldioxidreducerade stål ökar ständigt. Vi lanserade SSAB Zero™ som en kommersiell produkt år 2023 och idag finns även ett stort antal applikationer på marknaden där SSAB Zero™ används. Allt från takprofiler, sandwichpaneler, fackverkskonstruktioner, svetsade balkar, pålar, rör och profiler med mera, säger Jonas Larsson, miljöchef på SSAB.
Klimatkrav inom bygg- och anläggningsbranschen ökar
Bygg- och anläggningsbranschens klimatpåverkan är, som tidigare nämnt, betydande. För Peab sker påverkan på klimatet både genom den egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår i hela värdekedjan. Partnerskapet med SSAB uppstod som ett resultat av Peabs ökade fokus på att minska utsläppen genom bland annat materialval, optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Här är stålet en prioriterad materialkategori för Peab.
– Genom partnerskapet med SSAB har vi redan genomfört ett antal lyckade pilotprojekt där vi byggt med både det fossilfria stålet och SSAB Zero™, och våra beräkningar visar på stora vinster även om vi idag bara testat materialen i mindre skala, säger Anna Högberg, klimatspecialist inom bygg på Peab.
Men det är inte bara bygg- och anläggningsföretagen själva som ställer högre klimatkrav inom sin verksamhet. Ökade krav i både Sverige och EU är inte långt bort. Från och med år 2030 kommer det bland annat att ställas krav på gränsvärden för klimatpåverkan för nyproducerade byggnader. Men enligt Anna Högberg ställer även allt fler aktörer tydliga och mätbara förväntningar på minskad klimatpåverkan. Samma trend återfinns även inom anläggningsområdet. Detta driver behovet av nya tekniska lösningar, materialval och arbetssätt.
– Från Peabs sida välkomnar vi klimatkrav på projektnivå, där vi tillsammans med våra beställare kan hitta de mest optimerade lösningarna ur både klimat- och kostnadsperspektiv, säger Anna Högberg.
Så genomfördes studien
I forskningsprojektet om klimatpotentialen med fossilfritt stål studerades frågeställningen både på produkt- och projektnivå.
Inledningsvis utfördes en genomgång av vilka stålsorter som SSAB förväntas kunna leverera som fossilfritt stål men även vilka typer av applikationer som kan erhållas, till exempel typer av profiler. Sedan gjordes även en genomgång av Peabs projekt för att identifiera vilka typer av projekt som vanligtvis innehåller en hög andel stål.
– För anläggningsprojekt identifierades främst brokonstruktioner av ståltyp, medan det för byggprojekt var kontor, lager och industribyggnader som var de byggnader med störst andel stål, säger Mattias Hedström, klimatspecialist inom anläggning på Peab.
Betydande resultat på projektnivå
Resultaten visar på en tydlig och betydande potential att minska klimatpåverkan, exempelvis i industri- och kontorsbyggnader. För dessa kategorier uppnåddes i genomsnitt cirka 70–80 % lägre klimatpåverkan från stål vid övergång till fossilfritt stål. Resultaten visar dessutom att den totala klimatpåverkan för dessa typer av byggnader kan reduceras med i genomsnitt omkring 30 %.
– Det understryker vikten av att inkludera materialval och optimering i ett tidigt skede för att realisera den fulla klimatreduktionspotentialen, säger Jean Linhares, klimatspecialist inom bygg på Peab.
Projekt inom kategorin anläggningar uppvisade den högsta potentialen för klimatreduktion. Här beräknades en minskning av klimatpåverkan från stål med cirka 80 %, och den totala klimatpåverkan för projektet kunde reduceras med cirka 60 %.
Vi såg att tillverkning av stålbroar i fossilfritt stål är särskilt gynnsamt eftersom dessa konstruktioner har en extremt hög stålandel, säger Mattias Hedström, klimatspecialist inom anläggning på Peab.
| CO2e besparingar | Kontorsbyggnader | Industribyggnader | Anläggningar | ||||
| Kontor 1 | Kontor 2 | Industri 1 | Industri 2 | Industri 3 | Bro 1 | Bro 1 | |
| Stål i projektet | 83% | 77% | 73% | 78% | 67% | 85% | 83% |
| Hela projekt | ca 30%* | ca 30%* | ** | 27% | 36% | ** | 60% |
* baserat på potential utifrån klimatanalys referensvärdesstudie
** inte beräknad i projektets omfattning
Figur 3: Co2e besparingar per projekttyp beräknat på stål och total besparing i projekt.
Samarbete krävs för att accelerera omställningen
För att skynda på omställningen inom bygg- och anläggningsbranschen listar Anna Högberg, klimatspecialist inom bygg på Peab, några saker som behöver komma på plats:
– Som byggaktör ser vi att en tidig projektering med fossilfria material är nödvändig för att säkerställa användningen i ett projekt. Men det behöver också komma till ett utökat produktutbud och standardisering, klimatkrav i upphandlingar, en ökad transparens med EPD:er och krav.
Sammanfattningsvis har forskningsprojektet visat att fossilfritt stål har en stor potential att minska klimatpåverkan inom bygg- och anläggningsbranschen eftersom det fungerar väl tekniskt, kommersiellt och klimatmässigt. För att sedan realisera det fossilfria stålets fulla potential inom byggsektorn krävs samarbete mellan alla inblandade aktörer för att få ett bygg- eller anläggningsprojekt på plats.
Pilotprojekt:
Exempel från verkligheten:
Tomaten, en industribyggnad som Peab uppförde på uppdrag av Wihlborgs, är världens första byggnad där fossilfritt stål har använts. Cirka 40 % av fasaden består av sandwichpaneler från Ruukki tillverkade med fossilfritt stål. Hade båda sidorna av panelen utförts i fossilfritt stål och hela byggnadens panel bytts ut hade det lett till en minskning av klimatpåverkan med omkring 61 ton CO₂e i projektet. Det motsvarar ungefär 50 procent lägre klimatpåverkan per kvadratmeter jämfört med en standardpanel.
Port of Skellefteå blev först i världen med att använda pålar tillverkade i SSAB Zero™ -stål. Genom att ersätta traditionella pålar med pålar av SSAB Zero™-stål kunde koldioxidutsläppen minska med omkring 80 %, enligt vagga‑till‑grind‑beräkningar (scope 1–3 uppströms). I projektet omfattade detta ungefär en fjärdedel av den totala pålvolymen.
Läs mer på Internet
Slutrapporten från SBUF-projektet
Författare
Frida Nordström, Peab
Johan Lundin, SSAB
