En sak som ofta glöms bort är hur man ska lyfta balkarna på arbetsplatsen. Det har inträffat flera allvarliga arbetsplatsolyckor som är relaterade till just lyft av svetsade balkar. På verkstaden är det inte ett jätteproblem då man har tillgång till både saxklämmor och magneter. Ibland kan man svetsa på plåtar med hål i eller lyftbyglar, men problemet är att dom ofta måste tas bort på plats då dom sticker upp för mycket och det blir en massa extra jobb. I sämsta fall tas dom bort innan balken lyfts på plats vilket är mindre lyckat. Jag har själv sett det några gånger. Lyfter man med tygstroppar kan det bli väldigt snabbt slitage på dem om underflänsen är skuren med plasma som i vissa fall ger en skarp kant på undersidan.
1/5 dels punkter.
En del vill göra gängade hål i överflänsen och det är också förknippat med några problem. För det första så leder hålet till en lokal försvagning som sänker balkens momentkapacitet. Värre är att det kommer att vilja rinna in vatten genom hålet vilket medför att man måste ha dräneringshål i underkanten. Det vatten som rinner in kommer med stor säkerhet att rinna ut vid något olämpligt tillfälle. Sedan är ju balkens insida inte rostskyddsbehandlad vilket gör att det bara fungerar vid inomhuskonstruktioner.
Bäst är att göra balken tätsvetsad så att det inte kan bli någon korrosion inuti lådan då den inte är inspekterbar. Lyften kan göras av två svetsbara långmuttrar som fästs på var sida om livet i balkens 1/5 dels punkter, se bild 1. Då kan man lyfta med gängade lyftsystem typ svivellyft eller ledad lyftvajer där ett M16 lyft tar 1-2 ton så det fungerar till de flesta normala balkar.
Vertikallaster från pelare
En annan aspekt är hur vertikallaster från pelare skall kunna föras igenom kontinuerliga balkar. Ofta gör man 2-3 tvärskott av plåt inuti balken vid upplaget som svetsas intermittent till liven så att tvärskotten kan plasticieras fullt ut utan att buckla. I verkstaden läggs sedan överflänsen på dessa och ett antal tunna tvärskott med 1-2 m mellanrum innan flänsen svetsas till liven. Det är avgörande att det finns anliggning mellan tvärskotten och överflänsen och att verkstaden har en specifik egenkontroll som säkerställer att överflänsen ligger an på tvärskotten vid stöden. En annan variant är att göra tvärskott som sticker ut genom liven, så att dom syns från utsidan med det ger ganska omfattande manuell svetsning vid varje upplag.
I några fall har det inte varit anliggning mellan tvärskotten och flänsen eller så har tvärskotten saknats helt och då kommer balken att plattas till vid pelarna vilket ger omfattande och mycket dyrbara reparationer på plats. Ofta upptäcks felet inte förrän ytterligare någon våning blivit monterad och då blir det än mer komplicerat att reparera skadan.
Vid stora laster och grova pelare kan man ibland bli tvungen att lägga till förstärkningar på utsidan liven, se bild 2. Ofta är det praktiskt att öka upplagsytan för pelaren som står ovanpå balken för att minska behovet av spjälkarmering i pelaren.
Författare:
Jan Stenmark, Prefabsystem
