Ansvar för hela livscykeln – det nya normala
När jag började arbeta med utveckling av byggproduktstandarden EN 15804 för drygt tio år sen så var den stora stridsfrågan hur man skulle kunna ta hänsyn till att en produkt kan återvinnas eller återanvändas vilket var viktigt inte minst för metaller. Det har varit stormiga år men efter att EU nu sagt sitt är den frågan utagerad: värdet av återanvändning och återvinning SKALL vara med i en miljödeklaration för en byggprodukt. Att bara betrakta byggskedet är omodernt och inte längre acceptabelt.
Just nu arbetar vi med att ta fram en standard som specificerar hur EN 15804 skall tillämpas för konstruktioner i stål och aluminium. Den går ut på remiss i vår och blir klar 2022. Några saker som har varit viktiga att ta upp är:
– Datakvalitet med krav och defaultvärden
– Beräkningsregler för återanvändning och återvinning
– Regler och data för att förenkla för främst mindre byggentreprenörer
Som alla andra så bevakar vi vad som händer i Bryssel och hur en ny byggproduktförordning kommer att se ut. Troligen vet vi hur det kommer bli under 2021 även om införandet sen kan ta en del tid. Det är inte en djärv gissning att vi kommer ha krav på miljödeklarationer där vi hanterar hela livscykeln för byggprodukter inklusive återanvändning och återvinning. Kan man då visa att en produkt eller ett byggnadsverk är tänkt för återanvändning eller är konstruerad för återvinning med små förluster så får man stora fördelar. Både höger och vänster hjärnhalva måste nog engageras ordentligt för att möta framtida krav. Själva hantverket med deklarationen förenklas däremot om man kan använda verktyg som t ex den EPD-generator som SBI arbetar med.
Låt oss slutligen minnas tidigare SAS-chefen Jan Carlzons ord i boken ”Riv Pyramiderna”: ”En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.” Med miljödeklarationer av hög kvalitet för hela livscykeln för byggprodukter och byggnadsverk så ger vi beställarna en chans att ta ansvar!
Användning av en EPD-generator
En EPD är ett sätt att redovisa resultatet av en livscykelanalys utförd enligt standardiserade regler. För att en tillverkare ska kunna skapa egna EPD:er behöver alltså livscykelanalyser genomföras. Att genomföra en sådan med den data som krävs och på rätt sätt tillämpa beräkningsreglerna är ett stort och komplext arbete. Därför har det också varit dyrt och tidskrävande att ta fram en EPD och det har ofta involverat externa konsulter. Användning av en EPD-generator ändrar på dessa förutsättningar.
Genom att automatisera alla beräkningar och hjälpa användaren med precis vilken data från produktionen som behöver anges och erbjuda förifyllda antaganden, specifika för tillexempel stålprodukter, så blir processen överskådlig och betydligt snabbare. En EPD-generator är också ett så förenklat sätt att skapa en EPD att det kan göras utan att förkunskaper om livscykelanalyser krävs. Skapandet av EPD:er kan ändå upplevas som abstrakt. Därför kommer artikeln visa hur den EPD-generatorn som SBI erbjuder tillsammans med One Click LCA fungerar. Beskrivningen är inte heltäckande men ger en bra bild av de viktigaste stegen och hur det är att arbeta med generatorn.
EPD-generatorn är baserad på 7 steg där användaren fyller i data. Därefter genereras en EPD och en tillhörande bakgrundsrapport som används om EPD:n ska registreras hos en EPD-operatör. EPD-generatorn är än så länge delvis på engelska men många förklaringar och menyer är också översatt till svenska. De sju stegen för att skapa en EPD och som gås igenom är:
– Produktbeskrivning
– Deklarerad enhet
– Materialet
– Tillverkning
– Leverans och installation
– Slutskedet för byggprodukten
– Bakgrundsrapport
Produktbeskrivning
Till att börja med anges grundläggande data om företaget och den produkt som EPD:n avser. Här bestämmer också tillverkare hur produkten marknadsförs på EPD:n. Den tekniska data som behöver anges kommer i stort från den egna verkstaden och tas fram genom inventering av verkliga historiska data från tillverkningsprocessen. Ett formulär underlättar inventeringen genom att specificera vad som behöver inventeras.
Andra uppgifter som är kopplade till beräkningen för livscykelanalysen är tillgängliga med exempeltext. Texten gäller för stålprodukter och kan användas om inte bättre eller annorlunda uppgifter är tillgängliga. Det kan tillexempel vara vilken källa som ligger till grund för deklarerad energiåtgång vid rivning av en stålbyggnad. Förifylld text kan göra EPD-processen enklare samtidigt som antaganden och data motsvarar ”state of the art” för data om stålprodukter för tillfället.
Deklarerad enhet
Alla data i en EPD redovisas per deklarerad eller funktionell enhet. För stål är det mycket enkelt och allt som behöver fyllas i är att deklarerad enhet är kg.
Material
Under material anges vilka material produkten består av. Materialen hittas i verktyget och det finns två alternativ till val. Antingen har man köpt ett material som redan har en EPD, då finns EPD:n lagrad i databasen i generatorn och kan väljas som råmaterial. I annat fall så väljer man en generiska, alltså en allmängiltig ej specifik, data som bäst överensstämmer med det material man köpt.
I figuren nedan är tre generiska resurser använda för att beskriva en svetsad och zinkbelagd stålprodukt. Kvantiteten är den mängd som används för att erhålla 1 kg slutprodukt. Genom att klicka på frågetecknet kan användaren få mer detaljer om resursen. Dessutom anges transportavstånd för råmaterialet som kommer till verkstaden. Transporten kan delas upp på två olika transportslag vid behov.
Här visas ett utdrag av specifika materialresurser som kan väljas för att skapa en EPD.
På samma sätt som för råmaterial anges mängd och typ av förpackningsmaterial per kilo produkt.
Tillverkning
Under tillverkning anges hur mycket och vilken energi som används vid produktionen. Används tillexempel någon form av grön el så fylls det i och elavtalet bifogas i bakgrundsrapporten för tredjepartverifieraren.
Mängden spill vid produktionen deklareras och resurser som bäst beskriver hur spillet hanteras väljs. I figuren har tillexempel en resurs för hantering av armeringsspill valts då den kan anses avspegla hur stålspill generellt hanteras. Även här fylls transportavstånd i för spillhanteringen.
Leverans och installation
Det genomsnittliga transportavståndet till byggprojekten och typ av transport används för att uppskatta miljöpåverkan. Typ av transport kan tillexempel vara lastbil med miljöklass Euro 5 eller liknande resurs.
Livsavslut
De sista stegen i produktenslivscykel ska beskriva det genomsnittliga eller det mest troliga scenariot för produkten efter det att den är uttjänt i byggnadsverket. Här anges energiåtgång för rivning, transport till hanteringsanläggning samt metod för hantering. Den bäst överensstämmande processen väljs i generatorn.
I den sista modulen D, enligt standarden SS-EN 15804, anges förtjänster eller belastningar utanför livscykelanalysen. Här deklareras fördelen av att återvunnet stål kan ersätta jungfruligt stål i en framtida produkt. Detta gäller för den andel av stålet som var jungfruligt råmaterial vid produktens tillverkning.
Bakgrundsrapport
Bakgrundsrapporten är framförallt till för att EPD:n ska kunna tredjepartsverifieras om så önskas. Den innehåller mer utförlig information som inte framgår på EPD:n om valda resurser, inventering och motiv till val som gjorts i de föregående delarna. Ett motiv till val av resurs kan tillexempel vara att man valt genomsnittliga europeiska data för ett råmaterial i brist på svenska data. Motiveringar och förklaringar gör det enklare för tredjepartsgranskaren att förstå underlaget till EPD:n.
Även här kan användaren ta stor hjälp av exempeltexter i generatorn som mall eller genom att redigera det som behövs för att anpassa exempeltexten till den egna produkten. Bakgrundsrapporten är normalt inte ett dokument som är publikt.
Nu är alla fält ifyllda och endast ett klick återstår, vilket gör en EPD-generator värd namnet. Med en knapptryckning skapas en EPD i Word format när generatorn genomför LCA-beräkningar. På samma sätt kan en utförlig bakgrundsrapport genereras.
I Word filen för EPD:n läggs produktbild och tillverkarlogotyp till innan EPD:n är färdig för tredjepartsverifiering och publicering eller för att skickas som underlag till en kund för ett specifikt byggprojekt. Om EPD:n ska publiceras gör One Click LCA en förgranskning av EPD och bakgrundsrapport och lämnar eventuell feedback till tillverkaren innan tredjepartsgranskaren får underlaget för att öka chansen för ett godkännande. När EPD:n är godkänd publiceras den hos EPD-operatören RTS och blir därmed erkänd även av andra EPD-operatörer. Verifiering- och publiceringsprocessen tas om hand av One Click LCA för att göra det så snabbt och enkelt som möjligt.
Optimering av processen med BIM
I vissa fall efterfrågar beställare projektspecifika EPD:er för ett byggnadsprojekt. För dessa krävs inte att de ska verifieras och publiceras, EPD:n kan direkt skickas till beställaren. För att få tid att optimera en EPD med så låga värden som möjligt och på ett mer tidseffektivt sätt generera fler EPD:er så kan BIM-modeller användas som datakälla till EPD-generatorn. Därmed ersätts manuell angivning av data.
Tove Lindblad på Trimble beskriver hur deras integration mellan Tekla och ONE Click LCA kan användas.
– Med modellen i Tekla Structural Designer har du mängderna inklusive profilerna av en byggnad. Man tar sedan den datan och skjuter den direkt in i One Click LCA för olika LCA-alternativ. Inga manuella steg behövs alls i denna beräkning och det gör det mycket fördelaktigt.
Integrationen mellan Tekla Structural Designer och One Click LCA hjälper dig att få dessa materialkvantiteter snabbare och mer exakt. Med integrationen kan du exportera materialkvantiteter från Teklas tidiga modeller till One Click LCA och få en livscykelbedömning på några minuter. Du kan sedan jämföra den inbäddade koldioxiden med olika konstruktionsalternativ och hitta den mest miljöeffektiva lösningen.
Att komma igång med EPD:er
När en licens har tecknats för EPD-generatorn går användaren en grundkurs för att lära sig verktyget. Kursupplägget består av tio delar där man vid tillfällen fördelade under några veckor får stöd med arbetet att göra den första EPD:n. De avslutande momenten av kursen ska kunna resultera i en första färdig EPD för publicering.
Läs mer på Internet
www.sbi.se/epd-generator/
Författare:
Rutger Gyllenram, Kobolde & Partners
Erik Forsgren, Stålbyggnadsinstitutet