Foto: Mattias Hamrén
Företagen bakom Sofias bro och mottagare av Stålbyggnadspriset är:
Arkitekt: Dissing+Weitling
Beställare: Helsingborg Stad
Konstruktör: Schlaich Bergermann Partner
Stålbyggare: Bladt Industries
Juryns motivering
En elegant bro, som är perfekt inpassad på sin plats över en djup bäckravin i Sofieros Slottspark. Brobanan kröker sig i en öppen s-form, och ansluter till parkens slingrande stigar. Bron ger en illusion av att den böjer sig i sidled, men dess konstruktiva lådbalk är spikrak. Med utnyttjande av balkens vridstyvhet har man kunnat bygga en strukturellt enkel konstruktion, samtidigt som alla uppfattar bron som slingrande.
Konstruktionen är kongenial med form och funktion, och lika vacker för den som går över bron, som för den som betraktar den underifrån. Här har stålets möjligheter tagits väl till vara.
Brons hela gestalt, de smäckra och eleganta detaljerna, vittnar om hur bra det kan bli när arkitekt och konstruktör har arbetat tillsammans från skiss till genomförande.
Under Stålbyggnadsdagen fick Stålbyggnadsprisets tre finalisterna presentera sina projekt på stora scenen i ett samtal med moderatorn Tomas Alsmarker, som även var med i juryn. Arkitekterna Fredrik Prytz, Henrik Rundquist och Steen Savery Trojaorg diskuterade om stålets möjligheter och utmaningar i de tre olika projekten.
Statyetten för Stålbyggnadspriset
Statyetten för Stålbyggnadspriset delades ut till arkitekten Steen Savery Trojaborg, Dissing+Weitling, en plakett delades ut till projektet Sofias bro och diplom till beställare, konstruktör, stålentreprenör och diplom.
De övriga två finalistprojekten fick ett hedersomnämnande och diplom under prisutdelningen på Stålbyggnadsdagen.
Här kan du nu läsa om alla tre finalistprojekten, där vi börjar med det vinnande projektet.
Sofias bro, Sofiero, Helsingborg
En slank gångbro i stål över ravinen i Sofiero, Helsingborg, som nästan inte syns i miljön på slottsträdgården. En omvänd hängbro med en S-formad gångbana.
Arkitekt: Dissing+Weitling
Stålbyggare: Bladt Industier
Konstruktör: Schlaich Bergermann Partner
Beställare: Helsingborg Stad
As a light curved steel construction Sofiero Footbridge is elegantly floating above a lush ravine. The team has designed the pedestrian bridge by Sofiero Castle with minimal impact on the delicate vegetation. Sofiero Footbridge – aka Sofia’s Bridge – has taken its elegant S-form from the winding pathways making the crossing more than just taking pedestrians from A to B. Located over a rhododendron-filled ravine in the popular park near Helsingborg, the slender 57-metres curved steel bridge gives visitors an enhanced experience of the park. The low-cost solution ensures an aesthetic, safe and stable bridge, which appears in harmony with the existing walkways and nature. The double-curved bridge connects both sides of the ravine to great benefit for guests with walking-difficulties.
Structural design
The aim was to design a bridge with a single span and hereby avoiding supports in the ravine. The S-form is given special attention – the dimensions for the deck and geometry, the local effects of the live load and the stability of the slender elements. All parties took great care in not harming the surrounding trees and vegetation when installing the bridge; It was fabricated off-site, delivered in two sections, assembled on location and lifted into place by mobile cranes, dropped down as a structurally self-contained element delivering a vertical load only at the abutments. Costs were minimized and the utmost consideration was shown for the context. Every year, thousands of visitors come to Sofiero to enjoy the flowering beauty, the royal tradition and the wonderful views over Oresund.
The structural system of the Sofiero Bridge consists of a simply-supported beam stabilized and sustained by an underslung cable. A straight steel box with varying cantilevers on either sides forms the curved bridge deck. A set of equidistant but height-varying V struts is connected at the top directly to the steel box of the bridge deck and at the bottom with clamps to the catenary cable. The support cable is anchored at both ends directly to the bridge deck enabling the inversion from tension in the cable to compression in the bridge deck. Hence no horizontal forces have to be transmitted into the foundations leading to a very efficient and economic structure. The linear catenary cable takes all uniformly distributed vertical forces, eccentric loading must be handled by torsion in the steel box. The end-cross-girder and abutments are dimensioned to absorb these torsional loading.
Folke Bernadottes bro, Stockholm
Juryns motivering
En spänstig och välbehövd bro som, när man närmar sig på långt håll, ger känslan av ett tunt streck som svagt böjer sig över Djurgårdsbrunnskanalen. I morgondiset blir känslan magisk.
Konstruktionen är intressant, med ett triangulärt fackverk där normala konstruktionsprinciper utmanats genom att låta diagonalstängerna bli ovanligt långa och mot mitten med mycket flacka vinklar. Bron är en balkkonstruktion, som förtillverkades med millimeterprecision i tre delar. Den ”osynliga” trespannskonstruktionen har sin lägsta konstruktionshöjd i fältmitt för att ge intryck av bågbro. I obehandlat rostfritt stål, speglar sig bron vackert mot kanalens vattenspegel, med en elegans som håller över tid.
Arkitekt: &Rundquist
Stålbyggare: Stål & Rörmontage
Konstruktör: Ramboll
Beställare: Kgl Djurgårdens Förvaltning
Södra Djurgården är ett av Stockholms större besöksområden, och det mest besökta inom Nationalstadsparken. Det är både boende i staden och turister som tar sig dit för att uppleva naturen, kulturen och de många besöksmålen. Med fler boende i Stockholm, bl a i den närbelägna Norra Djurgårdsstaden ökar besökstrycket än mer framöver. Tillgängligheten är dock begränsad och ojämnt fördelad. Redan 2004 togs ett initiativ från KDI, Kungl. Djurgårdens intressenter, att utreda möjligheten att bygga en bro över Djurgårdsbrunnsviken, mellan Rosendals slott och Museiparken på norra sidan. Med en ny koppling kan fler gående enkelt nå Södra Djurgården utan att använda bil eller buss.
Rundquist arkitekter, i samarbete med Ramböll, fick uppdraget att ta fram ett förslag med en broplacering i samma läge som Karl XIV Johans flottbro hade åren 1820-1846, och även Stockholmsutställningen tillfälliga gångbro 1930. Förslaget väckte positiva reaktioner och kopplingen togs med som en möjlighet i den fördjupade översiktsplan som togs fram för Nationalstadsparken och 2015 kunde en ny detaljplan upprättas för broprojektet, med KDF, Kungl. Djurgårdens Förvaltning som byggherre. Länsstyrelsen i Stockholm har senare gått in som delfinansiär med bidrag från de medel som avsattes för att utveckla Nationalstadsparken i och med uppgörelsen kring byggandet av Norra länken.
Gestaltning
Gestaltningen växte fram utifrån ett ingående analysarbete kring landskapsrummet, rörelsemönster på platsen och den historiska förankringen. Idén utgick från att spänna över hela vikens bredd i ett enda språng, utan att göra en stor och hög konstruktion i det känsliga historiska landskapet. Det kunde göras genom en trespanns, voutad balkbro, där ändspannen är mycket korta och mittspannet sträcker sig över hela vattenpassagen med samma segelfria höjd som intilliggande broar, 3 meter, för att inte påverka sjötrafikens framkomlighet.
Upplag för mellanstöd och broändar utgörs av en dold betongkonstruktion under mark som får bron att se ut som en enda båge över vattnet. Balk-konstruktionen är utformad som ett fackverk av rostfritt stål som ger genomsikt och lätthet i uttrycket. Konstruktionstypen är modern och effektiv men refererar även till de närliggande äldre broarna, Djurgårdsbron respektive Djurgårdsbrunnsbron, vilka med sina fackverkskonstruktioner från 1800-talets var sin tids “High Tech”. Bron är liten i det stora landskapet men har stor närvaro i det nära sammanhanget. Uppbrutenheten i konstruktionen förmedlar ljuset, som mönsterbildande siluett i motljus eller belyst tecknande de runda stålprofilerna. Fackverket av runda rör bildar ett intressant och ljusförmedlande mönster samtidigt som genomsiktligheten ger ett minimum av visuell barriärverkan.
Med de dolda landfästena landar bron direkt mot anslutande gångvägar och gör det smidigt för gående att välja den nya kopplingen. Enkla räcken med ett rostfritt nät som fallskydd ger maximal utsikt och är samtidigt nästan osynligt från omgivningen. I handledarna finns en lågt sittande belysning som lyser upp gångytan som är av obehandlad gran. Med den nya bron läggs ett nytt tidslager till de äldre broarna till Södra Djurgården, från 18- och 1900-talen, och ett samtida uttryck i den historiska kontexten.
Teknisk beskrivning och produktion
Bron är en gångbro med trädäck ovan ett underliggande triangelfackverk av rörprofiler i rostfritt stål. Huvudprofilerna i fackverket är rör med dimensionen 355x25mm. För att klara den långa spännvidden över vattnet är broändarna nedspända i landfästet. För att inte behöva använda rör med större ytterdiameter än 355mm, och därmed få en relativt smäckert utseende och en bro med samma ytterdiameter över hela konstruktionen längd, har vissa rördelar förstärkts genom att svetsa in ett rör i ytterröret och på så sätt öka tjockleken och därmed även bärförmågan på de mest utsatta delarna av bron. Bron tillverkades i tre montagesektioner i Stål & Rörmontages verkstad i Sölvesborg.
De tre sektionerna transporterades upp till Stockholm och under juni 2019 monterade Stål & Rörmontage den nya gångbron över Djurgårdsbrunnsviken. Bron är tillverkad av ca 90 ton rostfritt duplex-stål. Bron utfördes i material LDX2101 och allt stål levererades helbetat. Farbanan belades med trä i gran. Räcket förseddes med handledare av svensk ek med integrerad belysning i underkant. Räckesfyllningen består av vajernät av typ Carl Stahl X-tend. De tre brosektionerna transporterades till Djurgården i Stockholm med lastbil. Den 4-5 juni lyftes sektionerna på plats från en pråm i tre etapper. Först de två sektionerna mot landfästena och sedan den mittersta sektionen av brokonstruktionen. Det ena landfästet hade en rörlig infästning för att mittdelen skulle kunna monteras på plats och lanseras ihop för att sedan svetsas samman till en hel brokonstruktion. Under sommaren 2019 har bron anpassats till gång-och cykelvägar på båda sidor av kanalen och i mitten av september 2019 öppnades bron.
Strandgatan 24, Umeå
Juryns motivering
Ett väl hanterat program med en innovativ volymhantering. Den kubiska byggnadskroppens massa har reducerats nedåt och öppnar på så sätt utblickar mot älven från gaturummet. De utskjutande volymerna skapar även ett vackert tak över gatuentrén. Exteriör och interiör samverkar på ett fint sätt – byggnadens gestaltning hänger samman från utsida till insidan.
Byggnaden har ett spännande hörn, som kragar ut närmare 12 meter. Detta har konstruktören löst elegant, med korsande fackverk i två riktningar och avancerade skruvade knutpunkter. Strandgatan är inte ett renodlat stålprojekt, utan en sammansatt konstruktion med stål, betong och trä, där varje materials inneboende egenskaper utnyttjas på bästa sätt. Stål ger byggnaden sitt signum, i samspel med trä och betong och i samspel mellan arkitekt och konstruktör.
Arkitekt: Wingårdhs
Stålbyggare: Fermeco
Konstruktör: Tyréns
Beställare: Balticgruppen
Arkitektens beskrivning
Med en hög hållbarhetsprofil tillsammans med en uttrycksfull och högkvalitativ arkitektur visar vi med Strandgatan 24 att det är möjligt att bygga både modernt, attraktivt och hållbart i stål. Byggnadens form visar också på ett effektivt sätt upp sambandet mellan god innemiljö och innovativ arkitektonisk gestaltning. När vi låter form, god solavskärmning och kreativa fasadmaterial samverka får vi överlägsna innemiljökvaliteter och bibehåller goda utblickar även vid starkt solljus, vilket låter oss utnyttja det fina läget vid älvstranden till fullo. Gestaltningen av fasaderna har tagit utgångspunkt i den utvändiga solavskärmningen och sammanhanget med de befintliga lärkträfasaderna i området. Hybridkonstruktionen med stål i samverkan med lätta träbjälklag har möjliggjort utkragningarna som ger självskugga och mycket yta i förhållande till byggnadens fotavtryck.
Strandgatan 24 är en komplex byggnad som ger ett välformulerat svar på beställarens vision om att knyta ihop området nere vid Umeälven med centrum. Dessutom bidrar den till att nya sociala ytor skapas i området. Den tar också miljö- och hållbarhetsaspekten på allvar och levererar en Miljöbyggnad Guld som med sin stora flexibilitet i både funktion och konstruktion möjliggör en längre livslängd och minskad miljöpåverkan över tid. Idag inhyser byggnaden kunskapsföretag, Sveriges kanske mest moderna företagshälsa och restaurang, alla med höga hållbarhetsambitioner som bidrar starkt till Umeås stadsutveckling. Vi tycker att Strandgatan 24 är en symbol för god, hållbar stadsutveckling där byggnaden, staden och människorna i den kan samlas i en gemensam vision.
Stålkonstruktörens Beskrivning
Stomprincipen kan i grova drag beskrivas som en hängkonstruktion (suspended structure). Stommen är uppbyggd av pelare och balkar av stål samt väggar av betong. Till bjälklagen har både betong- och träelement använts. På översta kontorsplanets stålpelare och väggar ligger en struktur av stålfackverk i två riktningar. Stålfackverken kragar ut från periferin över plan 4, vars funktioner är att utgöra både yttertaksstomme och via hängstag bära under varande bjälklag. Byggnadens enda stabiliserande enhet, trapphuset, innehåller efterspända stålstag som sitter fast i berggrunden långt ner under byggnaden och går ända upp till stålfackverken i byggnadens topp.
För att kunna bära de stora överhängen har ett material som är väldigt starkt i förhållande till dess vikt krävts. Helt avgörande har också varit att kunna konstruera knutpunkter, som i detta fall blir avancerade, i rutnätet av fackverk. Hängstagen kräver ett material som kan ta stora dragkrafter, vilket också gäller infästningarna. Oumbärligt för att fixera den stabiliserande enheten, både mot rotation och stjälpning, är ett material som kan hantera stora dragkrafter och kan förspännas. Det bästa materialet för att möta nämnda krav är stål, sett till teknik, gestaltning och ekonomi. Stålets betydelse i denna byggnad är också helt central. Men den armerade betongens styvhet i stabiliserande enhet, håldäckens möjlighet till stora spännvidder är också viktiga parametrar i detta projekt. Detta gäller även KL-träbjälklagen i de utkragande bjälklagen vars relativt lätta egentyngd medfört en betydande materialbesparing. Andemeningen är: Rätt material på rätt plats!
Beställarens och Totalentreprenörens Beskrivning
Alldeles intill Umeälven i det stråk som knyter samman centrala Umeå med Universitetsstaden har Balticgruppen byggt ett nytt kontor för fler kunskapsdrivna företag och människor. Byggnaden huserar och signalera kreativitet, innovation, tillit och entreprenörskap. Utvecklingen är en fortsättning på Balticgruppens bidrag längs Östra Strandgatan i Umeå med unikt fina kontorshus till en stad som strävar och växer mot den gemensamma visionen om ett Umeå med 200 000 invånare 2050 genom hållbar tillväxt.
Byggnadens djärva gestaltning med dess avancerade och moderna hybridkonstruktion stål/trä/betong har ställt stora krav på logistik och planering vid produktionen. Husets centrala delar och byggnadens kärna inklusive den utskjutande strukturen med de stora takfackverken monterades traditionellt nerifrån och upp för att sedan kompletteras med de utkragande delarnas stålstomme, hängande konstruktion och bjälklag som monterades uppifrån och ner. Till ytan monterades därmed nästan lika stort hus uppifrån och ner som nerifrån och upp. Fasaden är en konstruktivt mycket exakt förtillverkad så kallad ’’curtain-wall stick facade’’ av aluminiumprofiler, neobondpaneler och ett sturctural-glazing system. Byggnaden har projekterats för att certifieras i Miljöbyggnad Guld utifrån Balticgruppens strategi att bygga sunda hållbara miljöer där Umeåborna ska ges goda förutsättningar att leva och verka hållbart.
