Juryn har gått igenom samtliga nominerade projekt till Stålbyggnadspriset och valt ut sex projekt som man anser kunna bli det vinnande projektet och som man vill studera lite närmare. Under sommaren kommer Juryn att besöka de sex projekten och få en mer utförlig beskrivning från arkitekt, konstruktör och stålentreprenör för projekten. I september kommer juryn att ta fram de projekt som går till final och sommer presenteras på Stålbyggnadsdagen 28 oktober. Där kommer även vinnaren att presenteras och ta emot statyetten. Här kan du läsa de inlämnade beskrivningarna av de sex projekten
Fisksätra Folkets Hus
En provisorisk byggnad som stålstomkonstruktion som smälter in i en invändig ”trämiljö”. Fasad och takkonstruktion har en spännande sinuskorrugerad stålplåt.
Arkitekt: Sandellsandberg
Stålbyggare: Saltängen
Konstruktör: Kvarteret konstruktörer
Beställare: Stena Fastigheter
Fisksätra Folkets Hus är den första färdigställda byggnaden i ett pågående utvecklingsprojekt i Fisksätra utanför Stockholm. Verksamheten i lokalerna drivs av en ideell förening med samma namn som grundades år 2003 för att skapa en mötesplats i Fisksätra där alla, oavsett nationalitet och etnicitet, kan känna sig välkomna. Byggnaden är en tillfällig paviljong tänkt att vara i bruk under kommande utveckling av området (5 – 10 år) och hämtar inspiration från Koppartälten i Hagaparken, som trots att de uppfördes som tillfälliga byggnader mellan 1787 – 1790 står kvar än idag och har blivit ett välkänt landmärke i Stockholm.
Folkets Hus framstår som ett lysande exempel på viktigt det är med en god samverkan mellan drivande arkitektonisk idé och konstruktionsmetod, från skisskede till färdig byggnad. Husets former, med många spetsar, trianglar och böjningar, gjorde det idealiskt med en stålkonstruktion, och slutresultatet är en byggnad som trots sin storlek upplevs som mycket lätt. Byggnadens tak och ytterväggar är klädda med en sinusprofilerad ärggrön stålplåt som tydligt sticker ut bland omkringliggande tegelhus. Fasadmaterialet valdes tidigt i processen; vi letade efter ett formbart och hållbart material med ett textilt uttryck som kunde vävas samman till en enhetlig volym i en enhetlig färg, och stålplåt blev ett självklart val. De huvudsakliga designelementen är dels ett 30 meter långt dubbelkrökt takfönster för ett ljust och inbjudande inomhusklimat, och dels 14 triangelformade fönster som påminner om tältöppningar och skapar en luftig känsla samt förlänger byggnadens rum ut i staden. Interiören är stilren, med få färger och material – en kontrast till verksamhetens livfulla aktiviteter.
Folkets Hus stod klart för inflyttning redan åtta månader efter projekteringens start, och för att säkerställa önskat invigningsdatum var det viktigt att tiden för projektering, tillverkning och montage skulle bli så kort som möjligt. Förenklade variationer av komplexa ståldetaljer togs fram och svetsning på plats skulle undvikas om möjligt. Det blev mycket viktigt att förenkla för lyft och montage på plats, beakta transportförutsättningar och underlätta för snabb tillverkning i verkstad. Under hela projekteringen och byggnationen hade arkitekt och konstruktör nära kontakt med både smed och plåtslagare, vilket har resulterat i imponerande detaljer i utförandet. Alla inblandade har verkligen presterat på topp med tanke på den begränsade budgeten.
Grundläggningen är en platta på mark med längsgående sulor under bärande ytter- och innerväggar, samt under stålramar. Under plattan ligger ett dränerande lager samt en XPS-isolering. Eftersom grundkonstruktionen inte tillät det blev vi tvungna att minimera både lyftkrafter och lastkoncentrationer. Stomstabiliseringen utformades med dragstag i fasad, vid gavlarna, samt med en ramverkan i sektion. Taket fungerar i slutändan både som en skiva och som en sammansatt konstruktion.
En av de stora utmaningarna i projektet var att utforma ett montagevänligt system för att ta upp stommens vinkelförändringar i två plan, upp till det mycket komplexa takfönstret. Takkonstruktionen och bjälklagen bärs av stålramar som även fungerar som stomstabiliserande element. Ramarna lyftes på plats i två delar med ett skruvförband placerat centriskt i byggnaden, och ramtoppens utformning är helt anpassat efter takfönstret, som även ställde mycket höga krav på deformationer på stommen. För att få till den dubbelkrökta glasytan användes flera plana element som sedan monterades i olika vinklar. Stålstommen vägde totalt ungefär 70 ton och tillverkades samt monterades av Saltängen i Norrköping. I deras verkstad färdigställdes 77 pelare och 66 balkar och diagonaler förberedda för skruvning på plats. Väl i Fisksätra byggdes stommen upp på 8 veckor.
Folke Bernadottes bro, Stockholm
En smäcker gångbro med ett triangelfackverk av rörprofilen i rostfritt stål för längre livslängd. För att klara den långa spännvidden är broändarna nedspända i landfästet.
Arkitekt: &Rundquist
Stålbyggare: Stål & Rörmontage
Konstruktör: Ramboll
Beställare: Kgl Djurgårdens Förvaltning
Södra Djurgården är ett av Stockholms större besöksområden, och det mest besökta inom Nationalstadsparken. Det är både boende i staden och turister som tar sig dit för att uppleva naturen, kulturen och de många besöksmålen. Med fler boende i Stockholm, bl a i den närbelägna Norra Djurgårdsstaden ökar besökstrycket än mer framöver. Tillgängligheten är dock begränsad och ojämnt fördelad. Redan 2004 togs ett initiativ från KDI, Kungl. Djurgårdens intressenter, att utreda möjligheten att bygga en bro över Djurgårdsbrunnsviken, mellan Rosendals slott och Museiparken på norra sidan. Med en ny koppling kan fler gående enkelt nå Södra Djurgården utan att använda bil eller buss.
Rundquist arkitekter, i samarbete med Ramböll, fick uppdraget att ta fram ett förslag med en broplacering i samma läge som Karl XIV Johans flottbro hade åren 1820-1846, och även Stockholmsutställningen tillfälliga gångbro 1930. Förslaget väckte positiva reaktioner och kopplingen togs med som en möjlighet i den fördjupade översiktsplan som togs fram för Nationalstadsparken och 2015 kunde en ny detaljplan upprättas för broprojektet, med KDF, Kungl. Djurgårdens Förvaltning som byggherre. Länsstyrelsen i Stockholm har senare gått in som delfinansiär med bidrag från de medel som avsattes för att utveckla Nationalstadsparken i och med uppgörelsen kring byggandet av Norra länken.
Gestaltning
Gestaltningen växte fram utifrån ett ingående analysarbete kring landskapsrummet, rörelsemönster på platsen och den historiska förankringen. Idén utgick från att spänna över hela vikens bredd i ett enda språng, utan att göra en stor och hög konstruktion i det känsliga historiska landskapet. Det kunde göras genom en trespanns, voutad balkbro, där ändspannen är mycket korta och mittspannet sträcker sig över hela vattenpassagen med samma segelfria höjd som intilliggande broar, 3 meter, för att inte påverka sjötrafikens framkomlighet.
Upplag för mellanstöd och broändar utgörs av en dold betongkonstruktion under mark som får bron att se ut som en enda båge över vattnet. Balk-konstruktionen är utformad som ett fackverk av rostfritt stål som ger genomsikt och lätthet i uttrycket. Konstruktionstypen är modern och effektiv men refererar även till de närliggande äldre broarna, Djurgårdsbron respektive Djurgårdsbrunnsbron, vilka med sina fackverkskonstruktioner från 1800-talets var sin tids “High Tech”. Bron är liten i det stora landskapet men har stor närvaro i det nära sammanhanget. Uppbrutenheten i konstruktionen förmedlar ljuset, som mönsterbildande siluett i motljus eller belyst tecknande de runda stålprofilerna. Fackverket av runda rör bildar ett intressant och ljusförmedlande mönster samtidigt som genomsiktligheten ger ett minimum av visuell barriärverkan.
Med de dolda landfästena landar bron direkt mot anslutande gångvägar och gör det smidigt för gående att välja den nya kopplingen. Enkla räcken med ett rostfritt nät som fallskydd ger maximal utsikt och är samtidigt nästan osynligt från omgivningen. I handledarna finns en lågt sittande belysning som lyser upp gångytan som är av obehandlad gran. Med den nya bron läggs ett nytt tidslager till de äldre broarna till Södra Djurgården, från 18- och 1900-talen, och ett samtida uttryck i den historiska kontexten.
Teknisk beskrivning och produktion
Bron är en gångbro med trädäck ovan ett underliggande triangelfackverk av rörprofiler i rostfritt stål. Huvudprofilerna i fackverket är rör med dimensionen 355x25mm. För att klara den långa spännvidden över vattnet är broändarna nedspända i landfästet. För att inte behöva använda rör med större ytterdiameter än 355mm, och därmed få en relativt smäckert utseende och en bro med samma ytterdiameter över hela konstruktionen längd, har vissa rördelar förstärkts genom att svetsa in ett rör i ytterröret och på så sätt öka tjockleken och därmed även bärförmågan på de mest utsatta delarna av bron. Bron tillverkades i tre montagesektioner i Stål & Rörmontages verkstad i Sölvesborg.
De tre sektionerna transporterades upp till Stockholm och under juni 2019 monterade Stål & Rörmontage den nya gångbron över Djurgårdsbrunnsviken. Bron är tillverkad av ca 90 ton rostfritt duplex-stål. Bron utfördes i material LDX2101 och allt stål levererades helbetat. Farbanan belades med trä i gran. Räcket förseddes med handledare av svensk ek med integrerad belysning i underkant. Räckesfyllningen består av vajernät av typ Carl Stahl X-tend. De tre brosektionerna transporterades till Djurgården i Stockholm med lastbil. Den 4-5 juni lyftes sektionerna på plats från en pråm i tre etapper. Först de två sektionerna mot landfästena och sedan den mittersta sektionen av brokonstruktionen. Det ena landfästet hade en rörlig infästning för att mittdelen skulle kunna monteras på plats och lanseras ihop för att sedan svetsas samman till en hel brokonstruktion. Under sommaren 2019 har bron anpassats till gång-och cykelvägar på båda sidor av kanalen och i mitten av september 2019 öppnades bron.
Slussbron, Stockholm
En avancerad stålbrokonstruktion som anpassat för att kunna placeras på rätt plats i ett stycke utan lansering i längsled. Brodesignen ska ta hand om trafik från två nivåer till en.
Arkitekt: Foster and Partners
Stålbyggare: Skanska / CRSBG
Konstruktör: Ramboll
Beställare: Stockholms Stad
Guldbron/Slussbron är en del av Stockholm stads ombyggnad av Slussen. Den slanka konstruktionen var väsentlig i gestaltningen i det vinnande arkitektoniska förslaget. Förutom det att den bättre passar in i miljön, så erhålls även en öppen miljö under bron. Detta hade inte varit möjligt utan att använda stål som byggnadsmaterial. Bron är byggd av stål, och valet att använda stål har alltså ursprungligen kommit ur den arkitektoniska gestaltningen. Stål var även fördelaktigt ur flera aspekter: såväl tekniskt, tidsmässigt samt produktionstekniskt. Genom att tillverka bron i stål erhålls en förhållandevis lätt – och även en slank och estetiskt tilltalande – konstruktion. Det är mycket trångt på arbetsplatsen vid Slussenombyggnaden, och en stålbro är möjlig att tillverka helt färdig på annan plats, för att montage sedan ska kunna gå snabbt och störa andra arbeten så lite som möjligt.
Vid Slussen återfinns en komplicerad geoteknisk situation. Om man jämför en stålbro med en betongbro på samma plats, är stålkonstruktionen lättare. Detta var en fördel vid Slussen, då grundläggningen i ett besvärligt område kan minskas, vilket ger besparingar avseende såväl tid och kostnader, som mängd betong som används. Lösningen med att tillverka och leverera bron helt färdig, i ett stycke, var ett val som gjordes framför allt för att effektivera byggtiden av projektet. En konstruktion som byggs under tak och som levereras i ett stycke ger även förutsättningar för en bättre kvalitet än en konstruktion vars delar ska sammanfogas utomhus i svenskt vinterväder. Det har dock ställts utmaningar på montagemetoden för att det ska vara möjligt. Utifrån gestaltningen har brons räcken specialdesignats för att uppfylla höjda krav på trafiksäkerhet. Detta har medfört att räcken på bron krocksimulerats och med följande fysiska krockprover hos VTI verifierats att säkerheten på och under bron är säkert för gångare och trafikanter. Under bron går slusskanalen. Slussens läge är till stor del under bron, vilket medför en brandrisk från båttrafik. I förarbetena av bron gjordes därför omfattande brandanalyser. En uppbyggnad med flera längsgående liv valdes. Detta innebär att bron, trots en brand, inte tappar sin bärförmåga och fortsättningsvis ska kunna vara användbar även efter branden. Färgen på bron är speciellt framtagen för att harmonisera med färgen på husen i Gamla stan. Den innehåller metallpartiklar för att få bron att kunna reflektera och spegla vattenytans glitter och ljusreflexer.
Entreprenören Skanska gick ut med en öppen upphandling av tillverkare av bron. En handfull anbud kom in, varav inget från Sverige och några från Europa. Efter att ha granskat ett antal perimetrar hos leverantörerna föll valet på China Railway Shanhaiguan Bridge Group (CRSBG), som sannolikt är världens största stålbrotillverkare. De hade en nybyggd produktionsanläggning som byggts i samband med produktionen av den 52 km långa bron mellan Hong Kong och Macao. De hade ledig produktionskapacitet vid den tidpunkt bron skulle byggas. De var ett ekonomiskt stabilt företag. Och de kunde svara upp mot ett antal kriterier avseende bl a miljö och arbetsmiljö i fabrikerna. Vid design har norra ändans låga bygghöjd varit en utmaning och tillverkningsmetoden beaktades tidigt i designfasen. Utifrån brons form och uppbyggnad har svetsningen optimerats. Valet blev därför att tillverka bron uppochnedvänd. Det har medfört att totalt har bron delats upp i ca 72 enheter med längd 17 – 18 m, bredd på ca 6 m samt vikter på ca 40 – 60 tons enheter. Valet av längd på sektioner har optimerats utifrån stålverkens kapacitet på storlek av plåtar och verkstädernas automatiserade tillverkning. Med dessa val har en effektiv tillverkningsprocess erhållits och det har möjligjort att dessa sektioner kan roteras i verkstad för att slutligen sätta ihop bron i rättvänt läge. Varje plåtdimension och val av fogtyper och svetsläge studerades i detalj redan under designen och detaljerade tillverkningsritningar upprättades innan tillverkningen startade. Efter att brosektionerna vänts byggdes bron ihop i 8 segment som var 17 – 18 m långa och i full bredd. Dessa element med sin vikt på ca 400 – 450 ton hanterades med SPMT till blästring och målningshall där ett C5-M system applicerades under kontrollerade klimatförhållanden. Slutligen svetsades bron ihop i sin helhet och det femte skiktet kunde appliceras innan lastningen för transport.
Val av montagemetod var en kombination av verkstadens förutsättningar, val av transport och de geometriska förutsättningarna vid Slussen. För att kunna transportera ut bron från verkstadens docka och för att vid montage passa in i de två avbördningskanalerna valde Skanska att designa och tillverka två pråmar speciellt för projektet. Därmed kunde bron med hjälp av två tvåtusen-tons kranar lyftas och placeras på de bägge pråmarna. Därefter transporterades pråmar ut till djupare vatten, där ett av de 10 lämpliga semi-submersible skepp som finns i världen hämtade upp bron stående på pråmarna. Transporten gick därefter, med bro och pråmar stående på däck, genom Suezkanalen för tillslut ankra utanför Skeppsbron mitt i Stockholm. Omvänd operation skedde där, så att pråmarna med bron på återigen blev fria på vattnet. En kortare mellanlagring vid Stadsgårdskajen ägde rum innan bron slutligen sköts in till sitt slutliga läge. Avstånd till omkringliggande betongkonstruktioner var som störst femton centimeter. I samband med att pråmarna ballasterades så justerades brons läge med domkrafter så att bron slutligen placerades med tio millimeters marginal på sina brolager. Mer än 6 års arbete för Skanska och betydligt fler år för Stockholm stad blev slutligen en succe där framför allt Stockholms invånare fick vara med om en unik upplevelse, som kommer finnas med i historien framöver.
Sofias bro, Sofiero
En slank gångbro i stål över ravinen i Sofiero, Helsingborg, som nästan inte syns i miljön på slottsträdgården. En omvänd hängbro med en S-formad gångbana.
Arkitekt: Dissing+Weitling
Stålbyggare: Bladt Industier
Konstruktör: Schlaich Bergermann Partner
Beställare: Helsingborg Stad
As a light curved steel construction Sofiero Footbridge is elegantly floating above a lush ravine. The team has designed the pedestrian bridge by Sofiero Castle with minimal impact on the delicate vegetation. Sofiero Footbridge – aka Sofia’s Bridge – has taken its elegant S-form from the winding pathways making the crossing more than just taking pedestrians from A to B. Located over a rhododendron-filled ravine in the popular park near Helsingborg, the slender 57-metres curved steel bridge gives visitors an enhanced experience of the park. The low-cost solution ensures an aesthetic, safe and stable bridge, which appears in harmony with the existing walkways and nature. The double-curved bridge connects both sides of the ravine to great benefit for guests with walking-difficulties.
Structural design
The aim was to design a bridge with a single span and hereby avoiding supports in the ravine. The structural system of the Sofiero Bridge consists of a simply-supported beam stabilized and sustained by an underslung cable to overcome a 57-metres long span. A straight steel box with varying cantilevers on either sides forms the curved bridge deck. A set of equidistnt but height-varying V struts is connected at the top directly to the steel box of the bridge deck and at the bottom with clamps to the catenary cable. The support cable is anchored at both ends directly to the bridge deck enabling the inversion from tension in the cable to compression in the bridge deck. Hence no horizontal forces have to be transmitted into the foundations leading to a very efficient and economic structure. The linear catenary cable takes all uniformly distributed vertical forces, eccentric loading must be handled by torsion in the steel box. The end-cross-girder and abutments are dimensioned to absorb these torsional loadings.
The aim was to design a bridge with a single span and hereby avoiding supports in the ravine. The S-form is given special attention – the dimensions for the deck and geometry, the local effects of the live load and the stability of the slender elements. All parties took great care in not harming the surrounding trees and vegetation when installing the bridge; It was fabricated off-site, delivered in two sections, assembled on location and lifted into place by mobile cranes, dropped down as a structurally self-contained element delivering a vertical load only at the abutments. Costs were minimized and the utmost consideration was shown for the context. Every year, thousands of visitors come to Sofiero to enjoy the flowering beauty, the royal tradition and the wonderful views over Oresund.
The structural system of the Sofiero Bridge consists of a simply-supported beam stabilized and sustained by an underslung cable. A straight steel box with varying cantilevers on either sides forms the curved bridge deck. A set of equidistant but height-varying V struts is connected at the top directly to the steel box of the bridge deck and at the bottom with clamps to the catenary cable. The support cable is anchored at both ends directly to the bridge deck enabling the inversion from tension in the cable to compression in the bridge deck. Hence no horizontal forces have to be transmitted into the foundations leading to a very efficient and economic structure. The linear catenary cable takes all uniformly distributed vertical forces, eccentric loading must be handled by torsion in the steel box. The end-cross-girder and abutments are dimensioned to absorb these torsional loading.
Strandgatan 24, Umeå
En kontorsbyggnad där man har utnyttjat byggmaterialen stål-trä-betong där de passar som bäst. En hybridkonstruktion där stålets fördelar lyfts fram på ett genomtänkt sätt.
Arkitekt: Wingårdhs
Stålbyggare: Fermeco
Konstruktör: Tyréns
Beställare: Balticgruppen
Arkitektens beskrivning
Med en hög hållbarhetsprofil tillsammans med en uttrycksfull och högkvalitativ arkitektur visar vi med Strandgatan 24 att det är möjligt att bygga både modernt, attraktivt och hållbart i stål. Byggnadens form visar också på ett effektivt sätt upp sambandet mellan god innemiljö och innovativ arkitektonisk gestaltning. När vi låter form, god solavskärmning och kreativa fasadmaterial samverka får vi överlägsna innemiljökvaliteter och bibehåller goda utblickar även vid starkt solljus, vilket låter oss utnyttja det fina läget vid älvstranden till fullo. Gestaltningen av fasaderna har tagit utgångspunkt i den utvändiga solavskärmningen och sammanhanget med de befintliga lärkträfasaderna i området. Hybridkonstruktionen med stål i samverkan med lätta träbjälklag har möjliggjort utkragningarna som ger självskugga och mycket yta i förhållande till byggnadens fotavtryck.
Strandgatan 24 är en komplex byggnad som ger ett välformulerat svar på beställarens vision om att knyta ihop området nere vid Umeälven med centrum. Dessutom bidrar den till att nya sociala ytor skapas i området. Den tar också miljö- och hållbarhetsaspekten på allvar och levererar en Miljöbyggnad Guld som med sin stora flexibilitet i både funktion och konstruktion möjliggör en längre livslängd och minskad miljöpåverkan över tid. Idag inhyser byggnaden kunskapsföretag, Sveriges kanske mest moderna företagshälsa och restaurang, alla med höga hållbarhetsambitioner som bidrar starkt till Umeås stadsutveckling. Vi tycker att Strandgatan 24 är en symbol för god, hållbar stadsutveckling där byggnaden, staden och människorna i den kan samlas i en gemensam vision.
Stålkonstruktörens Beskrivning
Stomprincipen kan i grova drag beskrivas som en hängkonstruktion (suspended structure). Stommen är uppbyggd av pelare och balkar av stål samt väggar av betong. Till bjälklagen har både betong- och träelement använts. På översta kontorsplanets stålpelare och väggar ligger en struktur av stålfackverk i två riktningar. Stålfackverken kragar ut från periferin över plan 4, vars funktioner är att utgöra både yttertaksstomme och via hängstag bära under varande bjälklag. Byggnadens enda stabiliserande enhet, trapphuset, innehåller efterspända stålstag som sitter fast i berggrunden långt ner under byggnaden och går ända upp till stålfackverken i byggnadens topp.
För att kunna bära de stora överhängen har ett material som är väldigt starkt i förhållande till dess vikt krävts. Helt avgörande har också varit att kunna konstruera knutpunkter, som i detta fall blir avancerade, i rutnätet av fackverk. Hängstagen kräver ett material som kan ta stora dragkrafter, vilket också gäller infästningarna. Oumbärligt för att fixera den stabiliserande enheten, både mot rotation och stjälpning, är ett material som kan hantera stora dragkrafter och kan förspännas. Det bästa materialet för att möta nämnda krav är stål, sett till teknik, gestaltning och ekonomi. Stålets betydelse i denna byggnad är också helt central. Men den armerade betongens styvhet i stabiliserande enhet, håldäckens möjlighet till stora spännvidder är också viktiga parametrar i detta projekt. Detta gäller även KL-träbjälklagen i de utkragande bjälklagen vars relativt lätta egentyngd medfört en betydande materialbesparing. Andemeningen är: Rätt material på rätt plats!
Beställarens och Totalentreprenörens Beskrivning
Alldeles intill Umeälven i det stråk som knyter samman centrala Umeå med Universitetsstaden har Balticgruppen byggt ett nytt kontor för fler kunskapsdrivna företag och människor. Byggnaden huserar och signalera kreativitet, innovation, tillit och entreprenörskap. Utvecklingen är en fortsättning på Balticgruppens bidrag längs Östra Strandgatan i Umeå med unikt fina kontorshus till en stad som strävar och växer mot den gemensamma visionen om ett Umeå med 200 000 invånare 2050 genom hållbar tillväxt.
Byggnadens djärva gestaltning med dess avancerade och moderna hybridkonstruktion stål/trä/betong har ställt stora krav på logistik och planering vid produktionen. Husets centrala delar och byggnadens kärna inklusive den utskjutande strukturen med de stora takfackverken monterades traditionellt nerifrån och upp för att sedan kompletteras med de utkragande delarnas stålstomme, hängande konstruktion och bjälklag som monterades uppifrån och ner. Till ytan monterades därmed nästan lika stort hus uppifrån och ner som nerifrån och upp. Fasaden är en konstruktivt mycket exakt förtillverkad så kallad ’’curtain-wall stick facade’’ av aluminiumprofiler, neobondpaneler och ett sturctural-glazing system. Byggnaden har projekterats för att certifieras i Miljöbyggnad Guld utifrån Balticgruppens strategi att bygga sunda hållbara miljöer där Umeåborna ska ges goda förutsättningar att leva och verka hållbart.
Örebro Kulturkvarter
Ett kulturellt nav som består av sju olika fristående ”klossar” vilket innebär en stomme av utkragade och fribärande stålkonstruktioner. En metallisk fasad som speglas ner i Svartån.
Arkitekt: Wingårdhs
Stålbyggare: UPB
Konstruktör: BTB
Beställare: Örebroporten
När Kulturkvarteret i Örebro nu står klart, glittrar Svartåns solkatter i dess många rum mot vattnet. Husen – det är en hel liten grupp – ligger vid åns strand, alldeles invid det nyligen ombyggda Konserthuset och med Riksbanken intill. De öppnar sig åt staden med ett torg, men också åt promenaden utmed ån och bildar tillsammans ett litet kluster. Visionen var en gränsöverskridande plats för upplevelser, lärande och möten. Nya möjligheter att utveckla och utöva kultur. Byggnadsklustret väver samma samman både bibliotek, kulturskola, multiscen, kafé och restaurang. Ett kulturellt nav och samlingspunkt för stadens alla människor. En av utmaningarna för arkitekterna blev att lösa det omfattande programmet på ett sätt som skulle kännas blev lätt och luftigt. Resultatet blev ett hus med sju olika fristående ”klossar”, klädda med en ljus plåtfasad, närmare bestämt en eloxerad aluminiumpanel. Fasadens metalliska lyster skapar en lätthet samtidigt som det reflekterar ljuset och omgivningen.
I alla delar av huset fanns utmaningar att lösa i form av utkragande, fribärande och hårt utnyttjade element. Den övre delen av byggnaden är en stor låda som kragar ut i 3 av sina 4 hörn samtidigt som den korsade över det område på del 4 som i sin tur utgjorde ett överhäng. Detta resulterade i en omfattande utredning och beräkningsgång. Balkarna på del 4 projekterades och monterades med en överhöjning (30mm) och stöd av en temporär stålpelare. När del 4 sedan monterats klart användes en domkraft för att sakta sänka den temporära pelaren och låta balkarna börja sjunka ute i spetsen och till sist monterades del 7 ovanpå. Både del 2-4 samt lådan på toppen stöds av dragstag och vindkryss i flera sidor för att hantera de laster som uppstår. En annan stor utmaning är den utkragande terrass som hänger ut över Svartån. Den hängs in med långa stålprofiler in stål- och betongstommen på del 6.
Stommen utgörs av pelare av KKR-profiler och HSQ-balkar i stål, samt HD/f-bjälklag. I alla delar av huset var det utmaningar att lösa i form av utkragande, fribärande och hårt utnyttjade element. I den bifogade 3D-figuren kan man se den stora lådan på taket som kragade ut i tre av sina fyra hörn samtidigt som den korsade över en annan låda som i sin tur utgjorde ett överhäng. Resultatet är ett byggnadstekniskt komplicerat huskluster som förstärker staden och som både andas kvalitet, gedigenhet och lätthet, mycket tack vare den innovativa, väl utförda stålkonstruktionen.
